Det är en mångårig tradition här på FZ att utse årets bästa spel strax innan jul. Det tänker vi inte ändra på, utan ska här och nu presentera vad redaktionen tycker om det gångna året.

Vi har granskat det gångna spelåret, sorterat ut de 20 bästa spelen och rangordnat dem. De tio översta presenterades i årets uppesittarkväll, men här nedanför har du alla tjugo.

När du kollat in vår Årets spel-lista är det din att tycka till om spelåret. Du kan fortfarande nominera till Läsarnas årets spel, och måndag den 19:e öppnar läsarnas omröstning. Vinnaren presenteras den 30 december. Men nu...

Årets spel 2022, enligt FZ-redaktionen

20. Lego Star Wars: The Skywalker Saga

Det blev en storstilad comeback för den söndermjölkade serien, full av Star Wars-material (hela trilogin!) och popkultur-referenser. Ett spelens svar på Aladdin-asken, om du så vill, och en perfekt julklapp till både barn och... ähum, lite större barn.

19. The Callisto Protocol

The Callisto Protocol är definitivt ingen skräckrevolution. Vad det däremot har är fantastisk grafik, ljudbild och stämning. Spelet har blivit en vattendelare, och det går inte att komma runt att är ett Dead Space som utspelas på en fängelseplanet. Och om det låter tilltalande här det här tveklöst ett skräckspel för dig.

18. Dying Light 2: Stay Human

Zombier och parkcour är ingen självklar kombination, men redan med förra spelet visade Techland att det funkar utmärkt. I Dying Light 2 har de förfinat och förbättrat hela konceptet. Kontrasten mellan att meditativt hoppa mellan hustaken i solnedgång och att jagas som ett villebråd när mörkret kommer ger en udda men fantastisk känsla.

17. Cult of the Lamb

Cult of the Lamb är ett spel av blandningar - makabert blandas med gulligt och roguelite med management. Resultatet är minst sagt unikt och oavsett om du är ett fan av strider och äventyrande eller basbyggande och resurshantering finns här något för de flesta att njuta av.

16. Metal: Hellsinger

Visst är det kul när udda fåglar fäller ut sina vingar och lyckas flyga hela vägen i mål? Eller kanske snarare rakt ner i helvetet. Metal: Hellsinger är årets hårdaste äventyr, med tunga riff som manglar över en lyckad kombination av shooter och rytmspel. Rock on!

15. Teardown

En yvig fysikmotor plus verktyg och vapen - där har du receptet på ett spel som gör det omöjligt att inte förstöra saker. Omöjligt är också att inte ha kul med Teardown. "Tear it up and watch it fall".

14. Xenoblade Chronicles 3

Under ett Switch-år där Zelda försenades och Pokémon slirade, stod Monolith stadigt. Switch är ett åldrande format, det är ett faktum vi inte kan blunda för. Detta till trots pressar Xenoblade Chronicles 3 hybridkonsolen till fantastiska höjder. Då, nu, och säkerligen också imorgon med nästa Nintendomaskin.

13. Tunic

Trippel-A-spel blir undan för undan större och vackrare, men inte nödvändigtvis bättre. Andrew Shouldice är enmansbandet (även om han fått viss komphjälp) som bevisar att David fortfarande kan utmana – och störta – Goliat. Tunic är ett varmt vykort från förr där förundran över vad som väntar bakom nästan hörn trumfar allt.

12. Bayonetta 3

Bayonetta 3 är större, snabbare och mer maxat än sina föregångare. Platinum tog oss på ett äventyr med hiskeligt tempo, en virrig och komplicerad bakgrundshistoria där hela multiversum stod på spel, och framförallt ett väldigt underhållande gameplay. Förutom den patenterat vansinniga arsenalen kunde vi nu också frammana gigantiska vidunder som slogs på vår sida. Hoppas vi slipper vänta lika länge på nästa installation!

11. Pentiment

Teologi, historisk autenticitet och spelmekanik helt utan strider är kanske inte teman Obsidian byggt sitt varumärke på, men med Pentiment satsade man allt på sitt kanske allra starkaste kort - berättande. Och det räckte långt. Pentiment är vackert, tänkvärt, originellt och allt som oftast smått underbart.

10. The Quarry

De har slunkit hit och dit med sin Dark Pictures-antologi, men vi visste vad Supermassive kunde. Med The Quarry visade de att Until Dawn inte var någon engångsföreteelse. Ett snötäckt berg byttes mot ett sommarkollo. Kvar finns ett gäng dumma, kåta och älskvärda tonåringar, vars öden vilar i dina händer. En B-skräckis av absoluta toppklass.

9. Marvel's Midnight Suns

Firaxis har kanske inte gjort ett Xcom med superhjältar. Vad de däremot lyckats med
är ett fantastiskt spel som har intressanta strider och samtidigt respekterar källmaterialet. Det kortbaserade stridssystemet gör striderna varierande, men styrkan i Midnight Suns ligger i dialogerna - otroligt välskrivna för ett strategispel.

8. Total War: Warhammer 3

När människor åter ställs mot kaos drar Creative Assembly nytta av erfarenheterna från sina två tidigare försök. Resultatet är ett massivt krig med väsenskilda grupperingar och stark story, som samtidigt är mer tillgängligt än någonsin. Ett kärleksbrev till Warhammer-världen.

7. Return to Monkey Island

Det är nog ingen lätt uppgift att återvända till en älskad spelserie man senast var inblandad i för decennier sedan. Men när Ron Gilbert gör det känns det så löjligt självklart. Guybrushs äventyr bryter inte längre ny mark, men Return to Monkey Island är en väldigt underhållande, charmig och djupt varm (trots all sarkasm) spelupplevelse.

6. A Plague Tale: Requiem

Blixten slog ner en gång till, och en flodvåg av råttor och känslor väller fram i A Plague Tale: Requiem. Unga Amicia och hennes sexåriga gossebror fortsätter sin resa i en medeltid stöpt i verklighet och fantasy. Ett sällsamt stealth-äventyr med bitvis desperat action i en ful värld där det vackra trots allt är värt att kämpa för.

5. Mario + Rabbids: Sparks of Hope

Visst hann hoppet börja svaja under de fem år den här uppföljaren tog på sig. Men resultatet! Sparks of Hope är bättre på allt, och det syns tydligast i rörelsefriheten, kameran och de nya taktiska dragen - allt en följd av det skrotade rutnätet. Ett smått enastående spel, så långt från en trött uppföljare man kan komma.

4. Stray

I sin kärna är Stray ett ordinärt cyberpunk-äventyr. För hundmänniskor är det säkerligen vad det förblir – de ser inte allt katt-content. Vi spelar som en tigerlik liten kattflicka som stryker och kurrar sig genom en cyberpunkstad. Hon fångas in i minsta morrhår, tassavtrycken blir stora. Större än spelvärlden. Större än Stray självt.

3. Horizon Forbidden West

Maskinerna hade det redan, men i uppföljaren till Horizon Zero Dawn blev också det mänskliga att räkna med. Spektaklet med larger than life-strider mot mekaniska bestar finns kvar, men nu har vi också en mänsklig värme. En postapokalyps som polerats in i minsta detalj. Trots sin storhet glömmer det inte att fånga detaljerna.

Horizon Forbidden Wests enda stora misstag är tajmingen. Många andra år hade det varit med och huggit om guldmedaljen. Nu blir det bara ett brons. "Bara".

2. Elden Ring

Egentligen säger det ju allt som behöver sägas att Elden Ring i princip bara är Dark Souls rakt av, fast i en öppnare värld. Det kan låta som en kritik, men i det här fallet är det snarare ett konstaterande att Fromsoftwares grundkoncept är så starkt att det räcker att lägga till några element för att vi glupskt ska sluka det utvecklaren dukar upp – gång på gång.

Striderna i all ära, men Elden Rings starkaste kort är förmodligen världen och atmosfären spelet målar upp. Även när ilskan kommer krypande i de sämre balanserade bossfajterna så vill vi hela tiden vidare, se nästa magiska plats eller möta nästa märkliga varelse. Elden Ring visar en gång för alla att förfall och undergång också kan vara förödande vackert.

1. God of War: Ragnarök

Uncharted, Horizon, The Last of Us, Spider-Man, Tsushima. Playstation-studior har en fingertoppskänsla för himlastormande AAA-spel som få andra. Avundsvärt, men framför allt beundransvärt. God of War Ragnarök är å ena sidan en traditionell uppföljare till 2018 års karga äventyr. Å andra sidan är det mycket mer än du tror.

Santa Monica-studion har justerat detaljer som skavde och samtidigt polerat sina styrkor till nivåer som tangerar fulländning. Tempot är ett annat än föregångarens, insatserna är högre. Vägen mot Ragnarök kantas av gudabenådat drama, samtidigt som det vågar krypa nära, nära. Gudar är också människor, bevisligen.

Och inte ens en fullblods-ateist kan undgå att tro på krigsguden Kratos. Amen.

Där har ni det, gott folk - FZ:s topp 20-lista över 2022 års bästa spel! Och nu är det er tur att tycka till. Läsarnas årets spel 2022 koras den 30 december. Du kan nominera till och med söndag den 18/12, och den 19/12 börjar omröstningen. Var med och tyck till!