I mina yngre år hade jag ynnesten att jobba i olika spelbutiker. Från den tiden finns många fantastiska historier. Somliga går att berätta, andra inte. Dagens historia tar sin början 1996.

"Dammade av hyllor, fixade på lagret och annat pyssligt"

Karriären började på Tv-spelskompaniet i Göteborg där jag dammade av hyllor, fixade på lagret och annat pyssligt då jag enligt lag var för ung för att stå i kassan. Några år senare hamnade jag på Gamezone som då var norra Europas största spelbutik och en av delägarna var legendaren Nintendo-Jens (ni som minns, ni minns).

Under denna era levde vi fortfarande enligt regeln att spel inte släpps samtidigt i olika regioner. Det kunde dröja månader innan spelen tog sig till vår kalla nord. Som i fallet med Resident Evil som släpptes 30 mars 1996, vilket var fyra långa månader innan spelet skulle få premiär i Europa.

Samtidigt fanns många modeller av den första Playstation som hade möjligheten att spela spel från andra regioner med det berömda "gem-tricket". Det vill säga: lämna luckan öppen genom att spärra med ett gem och som en slags svart magi banade detta väg för att det gick att spela import-spel. Med andra ord fanns en marknad för att importera spel och sälja i butiken, vilket säkerligen inte uppskattades av svenska återförsäljare. Å andra sidan, alla som arbetade i butiken var dedikerade spelare och var lika sugna på Resident Evil som kunderna, så naturligtvis gjordes en beställning från the big ol' US of A.

"Internet var årets julklapp"

Det vi ska minnas från detta år – 1996 – var att internet var årets julklapp. Nätet flödade inte direkt över av spelsidor med förhandstittar eller recensioner. Den informationen vi hade tagit del av kom bland annat från tidningarna Edge och Electronic Gaming Monthly (EGM i folkmun) som köptes för dyra slantar hos tidningsnasarna.

Sagt och gjort. Beställningen gjordes och spelet skulle finnas i butiken torsdagen den 4 april, om inte minnet sviker mig. Vi hade informerat kunderna om att det med största sannolikhet skulle trilla in runt sen eftermiddag. Intensiv telefonkontakt med speditören var dagens tema och på eftermiddagen började butiken fyllas med förväntansfulla kunder.

Resident Evil-reklam årgång 1996.

Men som vanligt när man har med speditörer att göra går saker snett. Något blev knas med dokumentation eller liknande varpå en av oss slängde sig i en taxi och drog ut till terminalen på Landvetter. Tiden började bli knapp och butiken skulle stänga för dagen, så vi beslutade oss för att ha öppet lite extra för att se om det kanske löste sig. Men tyvärr drog tiden ut för länge och en securitasväktare skulle stänga hela "köpcentret" Kompassen för kvällen.

Det fina i den tragiska situationen var att ingen blev arg, ingen blev kränkt, utan alla var väldigt förstående och väntan skulle bara förlängas till nästkommande dag. I samma veva som vi håller på att räkna kassor och fixa allt innan vi ska gå hem ringer kollegan som åkte iväg till terminalen: "JAG HAR DEM!" Ett kollektivt "fan" ljöd i lokalen. Men. Vad göra? För oss var det däremot en självklarhet att stanna kvar, plocka upp ett ex och sedan dra hem och spela. Vilket var exakt vad som skedde. Om jag minns helt korrekt drog jag till min polare Jimmy och tillsammans med den tredje musketören, "Turken", sparkade vi igång Resident Evil.

"Att vi varit med om något speciellt var vi överens om"

Relativt ofärgade startade vi vår resa med Chris och Jill i den skräckinjagande herrgården. Att spela Resident Evil om natten är skrämmande nog, men att uppleva den berömda "hund-scenen" i endast ljuset från en CRT-TV är ren tortyr för själen. När dagsljuset började bryta in genom fönstret var vi nära slutet och lagom tills det var helt ljust ute såg vi eftertexterna rulla. Att vi varit med om något speciellt var vi överens om. Exakt hur stor milstolpe Resident Evil blev var omöjligt att ta in där och då. Att vi precis klarat av ett av världens mest inflytelserika spel slog oss många år senare. Faktum är att Resident Evil gjorde zombier till en aktiv del av populärkulturen igen och spelade antagligen en roll i zombiefilmernas återkomst i början 2000-talet.

Inte illa för något så nördigt nischat som ett tv-spel.

Kanske var det så att vi klarade Resident Evil först av alla i Sverige? Oavsett om det är sant eller inte är ett det starkt minne från en tid innan internet-spoilers och Youtube-walktroughs kunde förstöra en spelupplevelse.