Att det vilar en viss pojkrumsromantik över begrepp som ”superhjälte”, ”hemliga högkvarter” och ”superkraft” råder det knappast någon tvivel om. Jag har själv låtit mig charmas av tanken på hemliga identiteter och ädla uppsåt – vilket några rediga lådor med serietidningar som X-Men, Spider-Man och Megamarvel bär tydligt vittnesmål om. När FZ kom över ett recensionsexemplar av City of Heroes var det med viss spänning jag installerade spelet, då dess grundidé är såväl orginell som intressant; spela tillsammans med tusentals andra superhjältar i en stad som hemsöks av skurkar lika nattsvarta som hjältekåren är änglavit. Själva spelet förlägger handlingen till den fiktiva jättestaden Paragon City, som dras med en omfattande kriminalitet. I vart och vartannat gatuhörn står datorkontrollerade skurkgäng som väntar på problem – och här kommer superhjältarna in i bilden.

Det övergripande målet i spelet är, precis som i andra nätrollspel, att samla erfarenhetspoäng. Vid vissa på förhand givna intervall når man en nivå då spelfiguren belönas med nya superkrafter och förmågor. Totalt finns 50 av dessa nivåer (”levels”). Ju högre level en hjälte har uppnått, ju tuffare blir motståndet. Spelare som är bekanta med rollspel i allmänhet, och nätrollspel i synnerhet, känner igen systemet som snarast är regel än undantag. Till skillnad från många andra MMORPG-spel finns dock varken pengar eller föremål att samla. Trots att man tidigare planerat för möjlighet att köpa och bygga högkvarter för sina hjältar, saknas helt den möjligheten i spelet. De ekonomiska system som kännetecknar rollspel som Ultima Online och EverQuest saknas också, och därmed bedrivs ingen egentlig kohandel i spelet. Spelets huvudsakliga inriktning begränsar sig därmed till att hindra bovar, lösa uppdrag och låta den egna hjälten bli bättre.

Till förmodad glädje för den som uppskattar innehållsrika spelkartonger kommer City of Heroes i en pappkartong med två CD-skivor, en karta över spelvärlden, några reklamblad samt en 134 sidor tjock manual i fyrfärg. När spelet väl är installerat kräver det, i motsats till vad som annars är brukligt, inte någon CD-skiva i datorn. Kopieringsskyddet är istället kopplat till det konto spelägaren måste registrera hos spelets amerikanska förläggare NCsofts webbplats. Förfarandet kräver att konsumenten dels har ett kontokort (som VISA eller Mastercard), och dessutom är beredd att överlåta kortuppgifterna till NCsoft. Därefter debiteras kontot automatiskt med €12,99 varje månad (motsvarande ungefär 115 SEK). Utöver själva prenumerationsavgiften tillkommer därtill kostnaden för själva spelet. I ett i januari 2005 släppt pressmeddelande har NCsoft lovat att europeiska spelare skall kunna köpa tidsbestämda abonnemang utan att behöva ha ett kontokort. Hur detta går till rent praktiskt är dock ännu ej klarlagt.

Gratis uppdateringar med förbehåll

För att ge spelarna ett visst mervärde uppdaterar NCsoft nu och då spelvärlden. Den tillhörande manualen och kartan är således inte helt aktuella, då både nya stadsdelar och förmågor tillkommit sedan spelet ursprungligen lanserades i USA våren 2004 (i skrivande stund har City of Heroes sammanlagt patchats tre gånger). Uppdateringen sker enkelt och automatiskt genom det program som startar själva spelet. Vid en första anblick kan tanken om att tillföra nytt innehåll tyckas vara både generöst och ge ett visst mervärde, men tyvärr berör inte det nya materialet alla spelare. Anledningen är enkel - det nya innehållet har hitills visat sig vara anpassat för spelare av vissa nivåer, varför det nyheterna inte heller alltid kommit alla spelare tillgodo - åtminstone inte vid en första anblick; förutom nya superkrafter och nya områden att jaga bovar på har NCsoft vid varje uppdatering passat på att korrigera en mängd mer eller mindre allvarliga fel i spelet.

En sympatisk detalj är den tryckta serietidning förläggaren nu och då skickar ut till alla spelare. Enligt uppgift från NCsoft själva skall denna baseras på aktuella händelser i Paragon City. Riktigt vad dessa skulle bestå i har jag emellertid inte fått någon klarhet i, då jag själv ännu inte fått någon tidning.