En kulen afton i maj 2007 föll täckelsen - #Starcraft II: Wings of Liberty blev officiellt. #Blizzard-grundaren Mike Morhaime berättade att de med uppföljaren kunde göra allt de skulle vilja ha åstadkommit med det närmast kultförklarade #StarCraft. Därför är det kanske inte helt oväntat att förväntningarna på tvåan är skyhöga.
Det finns oräkneliga sätt att välja vilken avatar som ska företräda dig. Den uråldriga metoden "flest ögon vinner" har aldrig slagit fel.
En futuristisk inloggningsskärm möter dina näthinnor när du tar dig an betan, och en nostalgialstrande musikslinga pumpar ur högtalarna. BattleNet 2.0 är den nya internethubben för såväl Starcraft II som #World of Warcraft och företagets andra titlar. Det handlar i korta ordalag om att alltid ha smidig, konstant och enkel samvaro med andra i det Xbox Live-, Facebook- och Steaminspirerade nätverket.
Betan bjuder på rankade matcher i formerna 1v1, 2v2 eller alla mot alla. Om, och i så fall när, 3v3 och 4v4 kommer till betan är däremot oklart. Du matchas mot lämpligt motstånd utifrån vilken liga du är i. Kör du på som bara den och smackar till allting du möter kommer du slutligen upp till platinumnivån, där framförallt ”kändisar” från #Warcraft III-scenen i nuläget går att finna. För den som inte pallar med trycket från rankade matcher, alternativt bara vill lattja lite, finns möjlighet att skapa orankade matcher. Vill du spela mot datorer finns endast den lägsta svårighetsgraden tillgänglig, som inte ens får en pandaunge att svettas.
Mer av det goda, med vissa förändringar
Din första match klargör att det är ett uppiffat Starcraft du har att göra med, om än med en fräsig ny grafikmotor som pressat in spelet i den tredje dimensionen. Det handlar om att samla kristaller och gas, träna trupper och tillintetgöra fienden. Superresurser som skördas snabbare än standardresurserna finns tillgängliga på vanligtvis svårförsvarade områden.
När Thor inte är ute och slåss extraknäcker han som röjsåg i FZ:s grönsaksland.
Starcraft II är inte menat att sätta en ny grafisk standard, tanken är att det ska vara lätt att greppa vad som händer. Animationerna är störtsköna, och pathfindingen (hur enheterna tar sig till det ställe du beordrar dem till) är verkligen föredömlig. Om du spanar in den här filmen och spolar fram till femte minuten ser du hur enheter automatiskt flyttar sig för att släppa förbi andra enheter, följt av en flytande zerglingmassa. Vissa enheter kan teleportera sig och andra klättrar enkelt uppför de kargaste klippväggar. Enheternas nya avancerade självtänk naggas i kanten av vissa kritiker, då de menar på att det tar bort för mycket detaljstyrning vilket gör spelet för enkelt.
"Very easy"-AI:n har förmågan att vara en god förlorare. Om realism är på tapeten förväntar vi oss ett gigantiskt "F*** YOU" på medelnivån.
Det är explosioner och lasershower åt höger och vänster vid de större striderna, vilket fått en del högnivåspelare att irriterat mena på att designen inte ska vara någon oöverskådlig och futuristisk variant av World of Warcraft. En kritik jag själv inte vill instämma i, även om spelet inte är lika överskådligt som föregångaren.
Lär dig av dina misstag och framgångar
Ett nytt reprissystem lagrar varje match du spelar, där varje repris storleksmässigt hamnar på några hundra kilobyte. Därpå kan du spana in exakt vad som hänt, och på så sätt lära dig av dina ofrånkomliga fadäser. När tidigare Blizzard-titlar uppdaterades hände ofta att repriser från äldre versioner blev ospelbara. I Starcraft II får du istället frågan om du vill logga ut från Battle.net och ladda en tidigare version för att kunna se äldre repriser, vilket leder till att du kan spana in taktiknostalgi från början av din och andras karriärer. En andra möjlighet att lära dig mer är att inifrån spelet spana in statistik som visar exakt när du och motståndarna byggt era enheter och byggnader, och därmed kan du verkligen spetsa till byggordningen. En fläskig tumme upp för detta, Blizzard!
