Planeten är i fara! Superskurkarnas superskurk Dr Doom har lyckats ena sin likasinnade och skapat en skräckinjagade grupp med individer som kallar sig för Masters of Evil. Bland medlemmarna hittar vi klassiska karaktärer som Ultron och Mephisto men även mindre kända personligheter som MODOK och Super Skrull. De har alla en sak gemensamt - de gillar att ställa till oreda och de måste stoppas. En av dem som inser allvaret i situationen är Nick Fury, som med sin organisation S.H.I.E.L.D beslutar sig för att sammanföra planetens hjältar som förhoppningsvis kan ta upp kampen med Master of Evil och Dr Doom.

Många tunga namn

- och en del lättare

Även om skurkarnas rollista är stark så hamnar den ändå i skuggan av den samling hjältar som finns att tillgå. Självklart finns Spider-Man, Captain America och Wolverine på plats, men det är inte det som imponerar utan snarare att även mer okända stjärnor som Luke Cage och Silver Surfer får en välförtjänt plats strålkastarljuset. Utbudet av både hjältar och skurkar är Marvel: Ultimate Alliances äss i rockärmen och seriefantaster kommer med all säkerhet att köpa spelet av den enkla anledningen, men för oss övriga finns det andra aspekter som väger tyngre och tyvärr är det just i dessa som spelet sviker en aning.

Som spel betraktat har Wii-versionen av Marvel: Ultimate Alliance helt enkelt för många brister för att det ska bli så underhållande som det skulle kunna ha varit. Visst har det sina ljusa stunder, men tyvärr ligger dessa utanför själva spelandet. Jag gillar möjligheten att kunna välja och vraka bland mina superhjältar för att försöka sätta ihop den perfekta kvartetten för ett uppdrag och det rollspelselement som finns höjer underhållningsvärdet betydligt, även om det knappast kan kallas för djupgående. Nej, bristerna hittar vi olyckligt nog i spelmekaniken som trots sin enkelhet lämnar en hel del övrigt att önska.

Marvel: Ultimate Alliance är trots sin mångfald inte ett komplicerat utan ett högst traditionellt actionspel där frenetiskt knapptryckande utan någon större finess premieras. Det här är i sig inte en svaghet, enkelhet är snarare något positivt som uppskattas av de allra flesta. Problemet ligger istället i att enkelheten i Marvel: Ultimate Alliance kombineras med en ständigt närvarande enformighet. Att spelet tar uppemot 15 timmar att spela igenom, exklusive sidouppdrag, känns därför inte riktigt lika upphetsande då de enbart kommer att fyllas med horder av monotona fiender kombinerat med ett ständigt hackande på inredningen i hopp om att hitta något värdefullt.

Påklistrad kontroll

- en källa för irritation

Enformigheten är gemensam för alla plattformar, men tyvärr lider Wii-versionen även av ett par extra irritationsmoment som orsakas av handkontrollen. Precis som flertalet andra titlar till Wii har Raven nämligen valt den enkla vägen och helt enkelt ersatt knapparna med olika rörelser med Wiimoten. I andra spel är det här inget större problem, bara lite trist och fantasilöst, men i Marvel: Ultimate Alliance registreras ofta rörelserna fel eller inte alls. För min del ledde detta till en scen som säkerligen var roande för de som tittade på mig snarare än spelet, men personligen är planlöst fäktande inte någon höjdare när det är dags att ge en samling skurkar på moppo. Kanske beror detta på min egen inkompetens, men då jag inte upplevt de här problemen i samma utsträckning med andra Wii-titlar är nog inte Raven oskyldiga.

Jag väljer dock att inte beskylla utvecklarna för att det onlineläge som finns till övriga konsoler saknas i Wii-versionen. Situationen är trots allt densamma i samtliga lanseringstitlar vilket bör betyda att Nintendo har den största delen av skuldbördan. För Marvel: Ultimate Alliance spelar det emellertid ingen större roll varför du inte kan spela online, för vems fel det än är innebär det att spelet förlorar en betydande del av sin attraktionskraft. Kanske har jag blivit bortskämd med Xbox Live, för det går trots allt att spela tillsammans på samma konsol, men jag saknar verkligen möjligheten att snabbt kunna dra ihop ett gäng bekanta utan att någon ska behöva lämna sitt ide.

Både grafik och ljud håller håller samma klass som versionerna till Playstation 2 och Xbox. Jag skulle ljuga om jag påstod att jag är förvånad över detta, det följer trots allt samma mönster som andra multiplattformsspel som kommer till Wii, men det känns ändå något snopet då Wii bör vara kapabel till mer än så. Nu får vi helt enkelt nöja oss med en medioker visuell presentation med otydliga texturer, kantiga modeller och ljudeffekter som, även om de är bättre än grafiken, knappast kommer att vinna några priser. Musiken håller däremot en förhållandevis hög nivå och gör sitt bästa för att öka pulsen i takt med spelets händelseutveckling.

Det hade kunnat vara bra

- men slarvas bort

Marvel: Ultimate Alliance är ett sämre spel till Wii än de till övriga konsolerna och anledningen är enkel - den har inte fått den tid och kraft som behövs. Onlineläget saknas helt, grafiken lämnar en del att önska och kontrollsystemet är i sina värsta stunder väldigt frustrerande. Då hjälper det inte att det i grunden är en intressant titel som glänser med en fullspäckad rollista, småintressanta rollspelselement och co-op. Nej detta är ännu ett bevis för att det inte bara går att porta ett spel till Wii i en handvändning och tro att det ska bli bra. Ett spel måste skräddarsys till Wii på ett helt annat sätt än vad som är fallet med övriga maskiner och för Nintendos nykomlings skull hoppas jag att Raven och andra utvecklare inser det illa kvickt, annars riskerar bättre titlar än Marvel: Ultimate Alliance att gå till spillo.