När #World of Tanks äntligen släpps i Europa, efter en lång och intressant betaperiod, är det definitivt ett av de mest originella av alla gratisspel som släpps i vår. De allra flesta är mer eller mindre enkla #World of Warcraft-kopior som påstår sig vara gratis, men som liksom i smyg kräver att du köper diverse småsaker för att du ska ha en rimlig chans att komma vidare i spelet. World of Tanks är annorlunda även här. Men först, spelet.
Mekaniskt är det här ett spel av enklaste sort, i praktiken en tredjepersonsshooter där du spelar som en stridsvagn från andra världskriget istället för ett muskelberg med stora vapen. WASD-tangenterna sköter styrningen och musen styr kameran. Med ett snabbt tryck på höger musknapp låser du en fiende så att din skytt automatiskt siktar på honom tills du högerklickar igen. Ett vänsterklick skickar iväg ett skott, förutsatt att kanonen är laddad. Och det är en bra idé att hålla ett öga på målcirkeln, som visar hur troligt det är att skottet faktiskt träffar det du pekar på.
Sikta noga – du är oftast bättre på det än din skytt.
Efter ett tag använder du bara högerknappen för att rotera kameran och sköter skjutandet manuellt. Att zooma in till sniperläget låter dig sikta noggrannare och om du har tur och är skicklig kanske träffa en av fiendens svaga punkter som luckor, larvfötter eller ammunitionsförråd. Lyckas du med det kan du göra kritisk skada, vilket inte nödvändigtvid dödar fiendestridsvagnen, utan istället slår ut ett centralt system som optik, kanon, motor eller någon i besättningen. Det kan vara irriterande att se ett skott penetrera utan att fiendens abstrakta ”hälsa” går ner, men tänk då på att han med säkerhet råkat ut för något som gör hans motattack betydligt mindre effektiv. Om du blir av med vagnchefen går allt lite sämre, en trasig motor minskar farten och accelerationen och så vidare.
I grunden är World of Tanks ett arkadactionspel med stridsvagnar. Så du har ett hälsovärde, och om tillräckligt många skott går igenom ditt pansar för att det ska gå ner till noll, är du död och får vackert vänta tills rundan är slut. Eller hoppa tillbaka till garaget för att ta en sväng i en annan stridsvagn, om du har fler.
Favoritleksaker
Det finns dessutom olika fordonsklasser. Dels lätta medeltunga och tunga stridsvagnar, men du kan även forska fram och köpa pansarvärnspjäser som den legendariska Jagdtiger och självgående artilleri. I det sistnämnda fallet är ditt ”sniperläge” i själva verket en vy från ovan där du försöker träffa fiendestridsvagnar som spanarna i ditt lag hittat. Om ni har några spanare vill säga. Ett av problemen med spelet är nämligen att det bara finns ett enda spelläge. Det är femton spelare i vardera laget, och den som först intar fiendens flaggcirkel vinner. Det går också att vinna genom att helt enkelt döda alla i andra laget, och den möjligheten brukar vara den populäraste eftersom man får erfarenhet och pengar i proportion till den skada man gör på fienden – vilket smidigt nog eliminerar problemet med folk som stjäl ens kills. Ett smart balanssystem ser också till så att du (i teorin) paras ihop med spelare med ungefär lika bra fordon, plus minus ett par levels. Och om du vill betala för det kan du skapa en klan, men enda fördelen med det är att du och dina kompisar tillsammans kan hoppa in i samma slumpmässiga strider.
Forskningsträdet leder ofta till löjligt stora kanoner mot slutet.
Med tiden utlovar Wargaming.net fler spellägen, historiska slag med enbart fordon från en nation på varje sida och så vidare. Kanske till och med möjligheten att välja vilken karta man vill spela på, även om de flesta kartor är mycket bra designade och bjuder på unika utmaningar.
Så återkommer vi till själva kärnfrågan: är spelet verkligen gratis, eller måste du köpa smurfbär för 500 spänn varje månad för att spela? Svaret på den frågan är att detta är ett av de generösaste gratisspelen. Visserligen underlättar det betydligt om du köper ”premium”, som kostar lite under en hundring i månaden. Då får du mer erfarenhet och pengar så du kan få nya stridsvagnar snabbare. Men du kan utan problem ta dig åtminstone halvvägs upp i forskningsträdet utan att betala en spänn, och det går faktiskt att klara sig helt gratis även efter det om man vill. När spelet dessutom har en så bra balans mellan spelbarhet och realism är det ingen tvekan: ladda ner och provspela.
