Battlefield 1942 skakade om spelvärlden. Det var inte först med någon av de delar - storslagna strider, lagarbete, klasser - som i dag är stapelvaror i varje anständig onlineshooter. Ändå, kombinationen var så lyckad att spelet blivit ett av detta årtiondes mest inflytelserika alster, därtill ett av de bästa. Digital Illusions har fortsatt att putsa sitt mästerliga koncept och i början av nästa år lanserar de ... ett trendbrott. Ett stycke utveckling, eller kanske ett svek mot pc-folket - allt hänger på din inställning till förändringens vindar.
Solo framför teven
- Datortokar göra sig icke besvär
I stora drag följer det nya Battlefield i föregångarnas fotspår, alltså lagbaserat krig. Ungefär där slutar likheterna. För det första är Bad Company ett konsolspel till Playstation 3 och Xbox 360; inget är ännu sagt om en pc-upplaga. För det andra drivs krigandet av en story modell singleplayerspel. Patrick Bach på Dice jämför med filmer som Kellys hjältar och Three Kings: de handlar inte om kriget i sig, utan om personer som råkar befinna sig i det. Närmare bestämt b-kompaniet, ett gäng soldater med legoknekttendenser och egen vinning som främsta mål.
Den nya spelmotorn "Frostbite" har uppmärksammats ganska rejält, dels för att den levererar ypperlig grafik och dels för dess förmåga att deformera miljöer och byggnader. Husen kan dock inte skrotas helt och hållet. Patrick förklarar att när den modellen testades, slutade striderna med att stridszonen förvandlades till ett ökenlandskap. Lösningen är att mycket - men inte allt - kan sprängas sönder, så att någon sorts skydd hela tiden finns kvar. Det innebär att du måste tänka taktiskt innan du förvandlar en solid husfasad till damm: har jag nytta av en viss vägg när jag själv passerar där om en kort stund, eller är det värt att ta ut den och fienden med ett saftigt pansarskott?
I Bad Company måste du klara vissa delmål för att ta dig vidare. Den öppna strukturen från tidigare BF-spel känns emellertid igen, du bestämmer alltså själv hur du ska lösa uppgifterna. Fordon, vapen och annat kan snos från besegrade fiender, och om du kommer över motståndarens artilleriradio kan du få dem att bomba sina egna. B-kompaniets datorstyrda medlemmar sköter sig utan att du behöver lägga dig i. Begreppet "loose leash" beskriver deras sinnesstämning: de jobbar individuellt, fast hela tiden i någorlunda närhet av dig. I dagsläget vet vi inte exakt vilka vapen som erbjuds, men eftersom storyn utspelas i ungefärlig nutid anar du nog på ett ungefär vilka pjäser du kommer få leka med.
En antydan till briljans
- Mässans kanske mest lovande titel
Efter visningen av Bad Company på Games Convention är det bara at kapitulera - detta spel kan bli precis hur bra som helst. Och det säger jag inte för att Dice råkar vara svenska. Inte heller för att jag är Battlefield-fanatiker. Dessutom är Bad Company konsolexklusivt, och jag är ingen stor vän av konsolshooters.
Nej, ivern kommer sig av en magnifik grundidé parad med skön handling och en spelmotor som av allt att döma är värd att ge bort sin Jolt-samling för att få testa. Spelet ser helt enkelt ruskigt jäkla kul ut. Det största frågetecknet i nuläget är att vi ännu inte fått veta något specifikt om hur multiplayerdelen ser ut. Men Dice är som bekant inte helt ovana på den fronten...
