Mitt första möte med Age of Conan sker i Funcoms konferensrum där företagets "product manager" Erling Ellingsen drar igenom en ingående presentation som traditionsenligt inleds med skapandet av ditt alter ego. Redan i det här tidiga stadiet är det lätt att se satsningen på en betydligt mer naturtrogen och realistisk upplevelse än hos många av konkurrenterna. De figurer du kan skapa med spelets tre raser - Cimmerian, Stygian och Aquilonian - som utgångspunkt har nämligen inget av det pastellfärgande och tecknade utseende vi fått vänja oss vid på senare tid.

Efter denna obligatoriska inledningsfas slängs du in i ett guideläge där du efter att det slavskepp du suttit fängslad på förlister finner dig strandsatt på den tropiska ön Tortage. Kom nu inte och tro att det här är en stereotyp handledning. Den bjuder faktiskt på ett rejält enspelaräventyr som ger dig chansen att lära dig spelets grunder i ditt eget tempo samtidigt som din karaktär går upp i nivåer, vilket kan vara nog så skönt då det finns en hel del nytt att lära sig.

Unikt stridsystem

Framförallt är det stridssystemet "Real Combat" skiljer det från andra MMORPG:s. Genrens norm är att du klickar på den varelse du vill attackera och sen sköter din karaktär resten. Visst måste du hålla koll på den magi och de föremål som du vill använda, men på det stora hela är du inte alltför involverad i kampen. Age of Conan vänder upp och ner på detta och introducerar ett system som närmast kan liknas vid ett actionspel i tredjeperson. Här sker nämligen allt i realtid och du måste själv se till så att din karaktär står rättvänd för att dina attacker ska träffa motståndaren. I närstrid har du sex olika riktningar för dina slag att välja på, vilket sker via en ikon som Funcom kallar för "Combat Rose". Denna har sex knappar som du klickar på för att utföra de olika attackerna, men om du vill kan du också använda tangentbordet, något jag föredrog då det är lätt att missa med musen i stridens hetta.

Erling Ellingsen

Redan här är striderna långt mer komplicerade än i ditt standard-MMO, men det finns fler egenheter. I takt med att du stiger i graderna får du tillgång till olika attackkombinationer som för tankarna till fightingspelsgenren. Lyckas du utföra dessa korrekt kan du räkna med att orsaka rejält med skada och har du turen på din sida kan du även få se din karaktär utföra en Mortal Kombat-liknande fatalityattack. Precis som i Midways klassiker innebär detta att du dödar din motståndare via någon blodig manöver i stil med halshuggning. Kombinationssystemet gäller för övrigt även för spelets magier som bara blir riktigt kraftfulla om du lyckas kombinera fram dem på rätt sätt.

Inget för den blödiga

Avhuggna huvuden och blod ja, det är en annan aspekt som skiljer Age of Conan rejält från konkurrenterna. Att det här är en "mogen titel", som Ellingsen uttryckte det, råder det ingen tvekan om och jag förstår norrmännens önskan om att spelet ska få en hög åldersrekommendation - det hade knappast varit Conan utan det. Den värld Robert E. Howard skapade för Conan under 1930-talet är nämligen inte en trevlig plats där det finns gott och ont. I landet Hyboria är alla människor mer eller mindre onda med en självisk inställning till livet. Detta skapar en mycket våldsam och mörk stämning som Funcom i allra högsta grad har anammat, och det på fler sätt än med blodiga strider.