Under ett täcke av blodstänk och styckade kroppsdelar anar vi något betydligt mer intressant. Vi känner på The Darkness 2.

Mitt första möte med #The Darkness 2 var en hyfsat kladdig historia. Kroppar som sprättades upp som helstekta kycklingar eller penetrerades med tentakler från helvetet. När jag stöter på Jackie en andra gång försöker han först charma mig med samma repertoar. Fiender spetsas, slängs iväg och dödas på de mest fantasifulla sätt. De två tentaklerna vid din sida, Grabby och Slashy, gör verkligen skäl för sina namn. Ändå är det något annat som gör mig nyfiken.

Jag har alltid varit småsvag för miljöer med rötterna i vardagliga platser, men som sugits igenom en mardrömsmaskin och blivit mörka och förvridna. Att demonstrationen utspelar sig på ett övergivet nöjesfält flörtar därför bra med mig. Tittar jag förbi det rigorösa slaktandet och hyfsat slentrianmässiga pangandet återstår ljus- och mörkermekaniken och det är den, tillsammans med vissa storyrelaterade element, som kommer att bära spelet.

Bli snygg med The Darkness.

Jackie, eller snarare The Darkness som han bär med sig, mår som bekant inte så bra utanför de trygga skuggorna och hans krafter förtvinar snabbt i skenet av gatlyktor och andra ljuskällor. Hans fiender har börjat förstå detta och använder därför flashbangs, vilka nästan blir lika dödliga som sina explosiva kusiner för vår plågade protagonist. Fastän du är duktig att rensa bort allt som kan hota dina förmågor kan du fortfarande bli överraskad och väldigt sårbar när du minst anar det.

En järv och en demon

Du plågas fortfarande starkt av minnena av din döda fru och de frekventa synerna av henne kan nästan få dig att springa in i vilken fälla som helst. Och sådana finns det gott om. I #Digital Extremes uppföljare är det du som är den jagade och de som förföljer dig är inga enkla New York-gangsters utan en över tusen år gammal sekt, de som hade kontroll över den mörka kraften från början. Inte helt oväntat vill de ha tillbaka den och därför jagar de Jackie som en rabiessmittad hund. Kan de inte ta den med våld försöker de med mer våld.

Var lugn, det är rårörda lingon, utan tillsatt socker.

Det är sådana detaljer som tänder mitt intresse. Gamla ljusskygga (ha!) brödraskap har varit intressanta sedan jag snubblade in i Illuminati i #Deus Ex och den svåra Wikipedia-frossan till följd av Dan Browns söndertjatade roman. Storyn skrivs också av Paul Jenkins, som även plitade händelserna till det första spelet och som framförallt arbetat med serietidningen. Innan han skrev för Top Cow arbetade han för Marvel och skapade bland annat den sexdelade ursprungshistorian om Wolverine. Väldigt sexigt på ett nördigt vis.

Pangandet och det kladdiga styckandet kan säkert vara underhållande men det jag sett hittills räcker inte till åtta timmars underhållning. Miljöerna, samt den läckra och än mer distinkta serietidningsdesignen i jämförelse med #Starbreeze Studios tolkning, spelar självklart in men än så länge har Digital Extremes historiskt sett inte fått in några fullträffar, åtminstone inte i min bok. Senast den 10 februari vet vi om de lyckas denna gång.

Skicka en rättelse