Med ett myllrande, vackert Hong Kong och brutalt grisvåld hoppas Sleeping Dogs få spelarna på fall. Vi har testat titeln som fyller ett ekande tomrum.

Hong Kong, denna mytiska mångmiljonstad med sitt brittiska arv och kinesiska kultur gjorde sig ett namn i filmkretsar för länge sedan. Säg Bruce Lee eller säg Jackie Chan och de invigda fantasterna får garanterat något drömskt i blicken. De akrobatiska fightingfilmerna har helt enkelt en unik plats i mångas hjärtan. Samtidigt är det en legendarisk plats som i princip gått spelvärlden förbi. Bortsett från en minnesvärd sejour i #Shenmue II finns det något outforskat och oupptäckt för spelmediet. Men det är dags för botgörelse. Det är dags för #Sleeping Dogs.

Även om namnet Hong Kong strukits ur titeln bär spelet omisskännliga tecken av den kinesiska handelsstaden.

Spelet gick tidigare under titeln True Crime: Hong Kong, ett namn som visserligen associerar direkt till staden men kanske ännu mer till ett par halvrisiga GTA[/i]-kopior från mitten av 00-talet. När #Square Enix köpte rättigheterna till spelet var de visserligen tvingade att byta namn – men detta tvång är av godo. Sleeping Dogs förtjänar att stå på egna ben utan ett befläckat förflutet. Låt mig berätta varför.

Sprickor i sömmarna

Eller i och för sig; inledningsvis skiter jag i spelet. Jag är fullt upptagen med att upptäcka Hong Kong som redan nu känns levande, som om den hade en puls. Shoppingstråken är tjocka av myllret, av oset från restaurangerna och av de bedjande skriken från ägarna bakom marknadsstånden. Konfettin yr i luften, på en scen svänger ett par kinesiska drakar sina lurviga. Lite längre bort åmar sig tre tjejer i föga heltäckande kläder framför stora reklambanners. Det skulle kunna vara karneval men egentligen är det bara en vanlig kväll i en ovanlig stad.

Posör...

Jag älskar detaljerna men när jag skrapar på ytan börjar sprickorna snabbt synas. På samma gata, mindre än 30 meter från varandra, finns tre exakt likadana marknadsstånd. Samma t-shirts, samma hoodies, utplacerade på exakt likadant sätt. Sådant förtar känslan, den man vill känna i öppna actionspel. Det brukar heta att detta är priset vi får betala för storheten. Men varför kan vi inte få bägge delarna? Överallt dyker karbonkopior av tidigare marknadsstånd upp. Jag säger inte att det måste finnas hundratals varianter men det ser onödigt tragikomiskt ut när de buntas så tätt ihop.

Men, trots gnället, atmosfären är det verkligen inget fel på. Helhetsmässigt kan jag inte minnas senast vi såg en lika myllrande storstad och designen av vissa interiörer, som restaurangen vi utgår från, är fantastiskt läckert utförda in i minsta nudelskålsbeståndsdel. Som kuliss för ett actionspel är Hong Kong klockrent. Så vad gör vi egentligen här? Wei Shen är vårt alter ego, en snut som jobbar undercover för att infiltrera och spränga brottsorganisationer inifrån. Enligt utvecklaren ställs han inför ett tufft moraliskt dilemma; han måste agera som skurkarna han vill sätta dit. Detta innebär, rätt och slätt, grisiga mord.

Föregående Nästa
Skicka en rättelse