Inget Fable 4 i sikte. Istället har vi att vänta ett galloperande Kinect-Fable och så det här, en docksöt co-op-titel. Vi spelar Fable: Heroes för att utröna om den goda rollspelsseriens rykte är i fara.

Har #Lionhead tappat huvudet? Istället för en fjärde del i den fabulösa sagan ger de oss ett hästgnäggande Kinect-Fable. Och innan dess hinner vi dessutom göra ett nedslag i ett stickat Albion med trasdockor. #Fable Heroes hälsar varmt välkommen.

I bakgrunden målas landet upp som vi aldrig sett det tidigare med blå tyghimmel och celshadade konturer. Men trots sötchocken är det lätt att känna igen slottets karaktäristiska form, stengärdsgårdarna och de pittoreska fantasybyarna. Om intrycken hann sjunka in, det vill säga. Hysteri är nämligen ett ord som sammanfattar det exklusiva Xbox Live-spelet mer än väl.

Allting händer i Fable: Heroes – gärna samtidigt.

Zombier och hobbes (ni vet, seriens klassiska små troll) väller fram över skärmen och pockar, skriker och hugger på din uppmärksamhet. Tillsammans med tre fränder är det din uppgift att slå tillbaka trupperna i tempofriska strider. Det finns tolv karaktärer hämtade från serien, som Jack of Blades, Reaver och Hammer. Om du äventyrar i #Fable: The Journey kan du också låsa upp Gabriel som passande nog slåss med en käpphäst. I gengäld kan Journey-spelarna smycka sin vagn med trasdockor från Heroes. Totalt onödigt men antagligen megacharmigt.

Tunga attacker varvas med lättare och kryddas då och då av supervarianter som kan tå kål på både dig och trollen. Guldmynten staplas på glittrande hög och tävlingsdjävulen är aldrig mer än ett knapptryck bort. De som söker en maffigare utmaning kan dessutom spela en andra version av de åtta banorna. Här förvandlas den lummiga sagoboken till en mörk värld där hotande svarta moln pryder himlen, sotig aska trillar från skyn, träden är nakna och fiendearméerna både är större och hårdare.

Må bästa docka vinna.

Men allt handlar inte hackande och slashande, även om man kan tro det. I slutet av varje bana, som sträcker sig från spökliga kyrkogårdar till alptoppar och dunkla grottor, kan du välja mellan att puckla på bossen eller ta dig an ett lättsamt minispel. Jag hann testa på ett race med gruvvagnar och en desperat arenafajt där vi pepprades med exploderande höns. Jag hörde det dessutom viskas om "kycklingfotboll".

Mitt förnuft säger åt mig att se ner på Fable: Heroes som ett tramsigt, flamsigt och barnsligt alternativ i väntan på nästa "riktiga" Fable. Men ögonblicket senare kommer jag på att jag är ganska tramsig, flamsig och barnslig. Heroes är ett praktfullt vykort i tyg från en svunnen tid vi nog alla skulle må bra att återvända till då och då.

Spelet släpps under året och det enda vi med säkerhet vet är att det når oss tidigare än Fable: The Journey. Summer of Arcade 2012, kanske?

Skicka en rättelse