När Trials gör mobil debut tar det till samma slipade körkänsla som alltid, men också en berättelse som rör sig mellan postapokalyps och vilda västern-charm.

Trials-spelen är fantastiska. Och sadistiska. Ömsom hatar jag dem, ömsom älskar jag. Några mellanting verkar inte finnas. Och det är väl en del i hemligheten bakom motorcykel-formulan. Detta, och kontrollen som är lika lättbegriplig som svårbemästrad. Klart som tusan att den borde funka för smartphones och surfplattor.

Trials Frontier är finska #Redlynx Android- och Ios-debut. Med klippiga berg och torra öknar i bakgrunden är körkänslan sig rätt lik, trots avsaknaden av trigger. Med ena tummen kontrollerar jag balansen, den andra har hand om gas och broms (fast i mitt fall mest gas). Det sitter som en smäck efter några sekunder. Du kommer känna igen dig i looparna, de vansinniga hoppen och de där plågsamma ögonblicken när du tror du hoppat långt nog, men istället slår i klippkanten med din hals.

Story och karaktärer i ett Trials. Ur led är tiden!

Du kommer däremot inte känna igen dig i storyn och karaktärerna. Ja, att Trials Frontier ens har story och karaktärer är unikt. Berättelsen tar plats i en avlägsen framtid, i en värld som bäst kan beskrivas som postapokalyptisk men med en snäll touch. Tänk dig #Rage och #Mad Max, men istället för ond bråd död har du gemytliga lantbor och käck cowboy-feeling.

Ett vilda västern-drama måste givetvis ha en hjälte och det är där du och jag kommer in i bilden. Istället för att rida in i staden på din pålle "rider" du in på din hoj. Den lilla staden på prärien är där du får olika uppdrag och trimmar din motorcykel till hisnande farter. Under mitt korta besök stöter jag på både en kartograf som ritar upp världen kring samhället och en flicka som trånar efter godis. De flesta problem verkar enkelt lösas genom att köra snabbt och felfritt på olika banor, men det går inte att komma ifrån att metainnehållet är redigt charmigt.

Ett snällare Trials, på fler än ett sätt.

Lite orolig blir jag när Redlynx beskriver äventyret som en snällare inkörsport till tyngre hästkrafter, men å andra sidan bjuds det rejält tuggmotstånd i de sista banorna jag stöter på. Och det kommer såklart finnas leaderboards att klättra på, platinamedaljer att vinna och dödsföraktande hopp att utföra. Kanske är det inte den ultimata hardcore-upplevelsen seriens största anhängare vill ha, men å ena sidan kommer storebror #Trials Fusion släppas i samma veva. Och å andra sidan finns det något rasande charmigt med den apokalyptiska men väldigt, väldigt rara vilda västern.

Skicka en rättelse