Det allra första intrycket ger en hastig glimt av ett sådant scenario. När en väldigt fransk #Ubisoft-representant ger mig Playstation 4-kontrollen fumlar jag först runt med protagonisten Arno Dorian i folkvimlet på ett torg i Paris. De detaljerade och högupplösta invånarna stimmar och stojar utan att bilduppdateringen sviktar och den första känslan är imponerande. Men jag hinner aldrig djupdyka ner i miljöer, teknik och Assassin's Creed: Unitys mer filmiska egenskaper innan representanten lotsar mig mot en ljusskygg figur i ett hörn. Jag är här för att testa det nya samarbetsläget och accepterar ett uppdrag som leder rakt ner i en kloak.

Med utvecklaren vid min sida smyger jag runt i de mörka och fuktiga miljöerna som inte lämpar sig särskilt väl för att mäta tekniskt muskelkraft. Min vapendragare intygar att det numera är enklare än någonsin att parkour-studsa runt i omgivningarna, men jag kan inte riktigt hålla med honom – jag tycker mest att det känns exakt så som Assassin's Creed brukar kännas, både i spelmekanik och design. Men då har jag inte heller någon större möjlighet att hårdtesta just de klättrande bitarna.

Upp till fyra personer kan begrunda det gamla Paris samtidigt.

Samarbetsläget stod för en del kontrovers under E3-mässan då det framgick att man kan spela fyra samtidigt, men att det trots det helt saknas kvinnlig representation. Ubisoft som i vanliga fall brukar vara inkluderande fick sociala medier-drevet efter sig. En anledning till att det enbart bjuds på korvfest är tydligen för att alla spelar med exakt samma modell, och att det istället är med själva rustningen man sätter sin egen prägel. Kanske inte den bästa av förklaringar för den som tycker den här frågan är viktig, men där har vi i alla fall tankarna bakom designbeslutet.

Rusta för lagstrid

Rustningens många olika delar är inte enbart kosmetiska utan kommer med statistik i kategorierna deadly, resilient, unseen och agile. Det finns mycket att välja på för att knåpa ihop en lönnmördare som både är effektiv och har en personlig stil. Spelar man ofta tillsammans med en och samma vän (eller flera stycken, för den delen) kan det vara klokt att snacka ihop sig och välja inriktningar som kompletterar varandra.

Det hinner inte jag och Ubisoft-representanten göra, men vi utgör ändå ett hyfsat team trots att jag kastas rakt in i hetluften utan uppvärmning. Vi samordnar framryckningar och tar ut patrullerande vakter någorlunda synkroniserat. Eftersom uppdraget är utformat för just två spelare är fienderna utplacerade på ett sådant sätt att det är svårt att klara uppgiften själv, även om jag får berättat för mig att det inte är omöjligt att spela solo.

Med mindre Quake i färgvalet hade det varit lite roligare att titta på den nya grafiken.

Målet just den här gången är att hitta en skattkista och plundra dess innehåll utan att bli upptäckt. Rökbomber, kastknivar och andra verktyg som bör finnas i var lönnmördares verktygsbälte kommer väl till pass när vi tar oss fram till slutdestinationen. Särskilt förmågan att “lyssna” i omgivningen och upptäcka motståndare genom väggar använder jag flitigt.

– Eftersom jag klantade mig och blev upptäckt får jag en mindre del av belöningen, förklarar representanten när vi öppnar kistan.

Jag är ganska säker på att det var jag som strulade till det så han råkade illa ut, men jag motsätter mig inte hans förklaring. Vi klättrar upp på några plattformar och tar oss upp på ett hustak där det cirka 20 minuter långa uppdraget når sitt slut. Det kommer finnas betydligt längre arrangemang än så, sådana som är komplicerade och sträcker sig över en timme i speltid, försäkrar Ubisoft-mannen. Vissa för två spelare, andra för tre eller fyra.

Gentlemannatjuvar i aktion. En länsar diskret kassakistan, en hackar råbiff av motståndarna.

Samtidigt som jag sitter där på hustaket och blickar ut över Paris från förr så försöker jag reda ut mitt splittrade intryck av spelet. Det ser onekligen tjusigt och stämningsfullt ut, precis som det brukar göra i Assassin's Creeds universum. Frågan är hur stort kliv framåt det är tekniskt och spelmässigt, med tanke på exklusiviteten till Xbox One, Playstation 4 och pc. Att härja runt i en mörk kloak är helt klart inte den bästa måttstocken. Första intrycket av samarbetsläget skvallrar dock om en genomarbetad och underhållande tillställning för de som vill ägna sig åt lustmord i goda vänners lag.