"Alla ska med" säger Paradox Interactive inför det fjärde spelet i mastodontkrigsserien.

Året är 1936, landet Tyskland. #Paradox Interactive håller en privat liten konferens för pressen, och jag är inbjuden att spela #Hearts of Iron IV i drygt en timme. Enligt den entusiastiske man som tjänstgör som min levande tutorial, ska det räcka för att med lite tur hinna anfalla Polen åtminstone. Jag känner mig själv och är inte lika säker.

Det första som slår mig är att kartan är lika vacker som vanligt, ja ännu vackrare. De feta pilar som ofta pryder den är nu mindre dekorativa och mer praktiska än förut. Ett nytt system med "battle plans" ska garantera att du kan be dina AI-generaler att genomföra en tämligen komplicerad plan. Till skillnad från tidigare spel i serien följer de sedan planen till punkt och pricka, efter bästa förmåga. Det där låter lite för knepigt för min entimmes-introduktion, så jag ger mig på industri och politik istället.

Nej, det finns ingen möjlighet att örfila Adolf.

Industrin ska spela en större roll i Hearts of Iron IV, och ska dessutom vara en rolig spelmekanik på egen hand. Främst märks detta genom att det är busenkelt att överblicka hur många fabriker du har, hur många som gör något och att ge de som slöar i uppdrag att bygga nya stridsvagnar, flygplan eller understödsvapen som artilleri. Jag vill bygga ubåtar direkt, men blir övertalad att låta bli – Polen har inte mycket till flotta och är mitt logiska första mål. Jag överger mina planer på att ta över världen från under vattnet, och bygger istället mängder av panzer II-vagnar.

Samtidigt som jag bygger sätter jag upp ett par divisioner som ska använda de nya stridsvagnar och artilleripjäser som blir resultatet. Två mätare fylls på, en för träning och en för utrustning. Om jag vill så kan jag skicka ut mina män på fältet direkt, men som även ett barn begriper är det förstås bättre att vänta tills de är färdigtränade och har all sin utrustning. Medan jag gör det dyker jag djupare ner i politiken och forskningsträdet.

Teknik är lycka

Teknologiträdet är egentligen ett antal olika träd, och för närvarande kan jag ha fyra projekt igång samtidigt. Detta kommer att variera från land till land, men fyra blir absolut max och om du vill bli världsledande på flygplan eller artilleri, måste du offra något annat. Ett tips är att förbättra din industriella kapacitet och uppgradera dina infanterivapen tämligen omgående, eftersom det är ett billigt och snabbt sätt att skaffa bra grundförutsättningar.

Dramatiken!

När allt detta är avklarat återstår att sätta ett mål för nationen. Jag vill förstås gå rakt på "anfall Polen och ta det som egentligen har tillhört oss hela tiden" (okej, det kanske inte heter exakt så i spelet). Men det är en dålig idé. Först tar jag mig, på inrådan från min guide, an mindre uppdrag som att bygga ut mina pansardivisioner och att flytta in i regioner som kanske eller kanske inte tillhör Frankrike. Fransmännen vågar inte göra något åt det, och snart har jag lite mer lebensraum att röra mig på.

Jag sätter också ut flygplansflottiljer för att försvara gränserna och hålla polackerna på plats, när jag äntligen kommer så långt att jag vågar anfalla dem. Här är gränssnittet långt ifrån färdigt i denna alphaversion, så det är lite svårt att se hur många plan jag har på vilka ställen. Men i den färdiga produkten ska det fungera på samma sätt som flottorna: du kan enkelt se vilka enheter och hur många av varje som är aktiva i varje region och kan utan problem ge dem nya instruktioner, som de sedan utför så gott de kan.

Teknologiträd har aldrig varit sexigare.

Det här går igen i designen av hela spelet. Den tydliga kartan och de informativa ikonerna visar direkt vad du gör och vilka trupper du har. Gränssnittet är förbättrat så till den milda grad att till och med en light-strategispelare som jag klarar av att navigera det utan problem. Och bättre ska det bli – inte ens på detta tidiga stadium råder det något tvekan om Hearts of Iron IV har möjligheten att kunna flörta med både kompletta noobs och gamla inbitna veteraner. Det är inte heller någon tvekan om att jag tillhör den första kategorin: jag lyckades aldrig få igång något krig mot Polen, utan får vänta tills efter release innan jag utkräver min rättmätiga hämnd.

Jag kanske måste kvalificera det där lite grann. HoI IV verkar bli oerhört användarvändligt jämfört med HoI III, som jag aldrig riktigt kom överens med :). 24/02 Okej, jag var lite för snabb märker jag, såg inte knapparna för respektive träd. Dock är det färre än i trean.. Vilket är en besvikelse (för mig som gillar att pilla med en massa forskning i HOI). 23/02 Luktar lite "Dinky Toys" om det här, ser otroligt förenklat ut jämfört med trean. Det är inte för intet att man börjar bli lite orolig...hoppas jag har fel. 23/02 Spelplanen är hela världen och du kan köra vilka länder du vill (Delvis de som fanns 36-46). Men att spela exempelvis Luxemburg kanske inte är att rekommendera ;) De stora länderna är att rekommendera men vill du pröva lyckan som exempelvis Ungern är... 23/02 Hur stor är spelplanen man har att leka med? Och är samtliga nationer spelbara som i EU? 23/02 precis som kassler säger bara en del av teknologi trädet om du vill se mer finns det dev videos på paradox youtube som visar mer 23/02 Brädspel? Haha 23/02 Nja, jag vet inte det jag. Tittar man noga så ser det ut som om teknologiträdet som visas på bilden enbart är för flygplan, med flera andra flikar tillgängliga. 23/02 Jo, jag vet. Jag menar att skillnaden mellan de tre och CK är att du spelar som en nation. Det gör man inte i CK. Jag tycker iaf. att det gör CK till deras bästa serie. Den är en helt annan känsla. Victoria är kul, men jag tycker att det är lite kort.... 23/02 Jag ser så fram emot HOI4, men nu stirrar jag på forskningsträden med fasa! Sluta fördumma delen som är riktigt rolig att sitta och pilla med.... Jag minns när jag började spela HOI3 och redan där blev jag irriterad över hur de tagit bort en massa forsk... 23/02
Skicka en rättelse