2017 är inte ett ödesår för Microsofts Xbox-avdelning, men det borde vara det.

Medan Sony alltjämt leder försäljningssifferkriget med sin Playstation 4 och sitter på en hög kritikerrosade förstapartsspel från de senaste åren har Microsoft haft svårt att bygga momentum. De egna spelsläppen för i år är förvånansvärt få, och av det som släpps har två högprofilerade spel (Sea of Thieves och Crackdown 3) skjutits fram till nästa år.

Och så har vi ju då Xbox One X, Microsofts nya flaggskeppskonsol som företaget säger både är den mest kraftfulla på marknaden och deras snabbast förhandsbokade konsol någonsin.

One X är ungefär lika stor som One S, och således mindre än originalkonsolen.

Jag har fått chansen att spela Xbox One X-spel i London i några timmar, samt stirra längtande på konsolen bakom glas. Det är väldigt vacker bit hårdvara, med sina rena linjer och sin kompakta design. Storleken imponerar även den, då One X är mindre än One S (om än knappt). I övrigt finns det inte så mycket att säga om själva hårdvaran – det är en ny Xbox One, helt enkelt.

Det första spelet för dagen jag testar är Gears of War 4. Upplösning är numera 4K, och med stöd för HDR. Inga banbrytande förändringar, med andra ord, men spelet är vackert och flyter på bra. Studion bakom Gears har tidigare sagt att man implementerat dynamiska skuggor och ny ljussättning, men i ärlighetens namn är det inget jag märker. Jag är för upptagen med att skjuta saker.

Gears of War 4 är snyggare på Xbox One X, men i övrigt samma spel.

Nästa spel på tur är Super Lucky's Tale, uppföljaren till ett VR-spel som nu blivit Microsofts svar på Yooka-Laylee och Crash Bandicoot. Det märks rätt tydligt att just VR nog är grejen med spelet, för utan det känns det väldigt trist och närmast livlöst. Visst att det är fint att kolla på och visst att det flyter på bra (60 fps, med enstaka dippar), men när jag hoppar runt i världen och letar efter samlarföremål vill jag mest gå vidare till nästa spel.

Efter det lyckas jag mygla mig till en spelsession med Forza Motorsport 7. Bilspel brukar funka som en bra indikator på en konsols prestanda, så jag är minst sagt nyfiken när spelet drar igång. Jag spelar i ungefär en halvtimme, och hinner under tiden prova ett femtal olika bilar och banor.

Spelet är ruskigt imponerande att titta på, med bilar som både ser och känns verklighetstrogna ut och ett vädersystem som är lika dynamiskt som det är vackert. Jag slutade faktiskt styra bilen några gånger för att kunna kolla in alla detaljer, något Forza-representanten på plats fnissade lite åt.

Rent mekaniskt känns spelet nästan identiskt med sexan, vilket ju inte är en dålig sak i sig då styrningen där var gjuten. Spelar man varje Forza slaviskt vet jag inte hur mycket nytt det finns att uppleva här, dock.

Härnäst får jag lägga vantarna på Middle-Earth: Shadow of War. Jag har provat spelet tidigare, det nya belägringsläget närmare bestämt, så när Warner Bros-representanten säger att jag får välja mellan att belägra en fästning eller utforska den öppna världen är det inte ett svårt val att välja det sistnämnda. Under min tid med spelet får jag inte riktigt kläm på om områdena är mer öppna än i föregångaren, men de känns snarlika i storlek. Min Talion har låst upp möjligheten att framkalla en carragor (tänk häst fast Mordor) så är busenkelt att snabbt ta sig fram, något som inte alltid var fallet i det första spelet.

De bråkar visst om en ring av något slag.

Efter att ha sprungit runt och mördat massa oskyldiga (nåja) orcher bestämmer jag mig för att göra ett uppdrag för att se mer av storyn. Ett gäng magiska orcher försöker framkalla en balrog, och det är upp till mig och min bättre hälft att stoppa dem. Naturligtvis hjälper det inte att döda dem då balrogen dyker upp ändå, men lyckligtvis får jag assistans från en entliknande varelse som jämnar ut oddsen till min fördel. Bosstriden var hyfsat underhållande, och stundvis rätt utmanande, men precis som i det första spelet verkar utvecklarna vilja premiera spektakel framför faktiskt spelande och proppar hela striden full med quick time events. Spelet är hursomhelst förvånansvärt vackert att kolla på, med superdetaljerade texturer och starka, intensiva färger. Imponerande nog är upplösningen full 4K och inte uppskalad, vilket verkligen märks. Om de bara lagt lika mycket kärlek på berättelsen som de gjort på grafiken...

Sista spelet jag hinner prova är Assassin's Creed: Origins. Detta är samma Gamescom-demo som Joakim Kilman skrev om här, så jag tänker inte gå in på detalj om det men likt min kollega blev även jag väldigt imponerad av atmosfären i det soldränkta Egypten.

Assassin's Creed gör comeback efter ett års uppehåll.

Rent grafiskt är det nog Origins som imponerade mest faktiskt, med sina hyperrealistiska vattendrag och sin skiftande väderlek. Jag får inte alls kläm på det nya Dark Souls-ifierade stridssystemet, så tyvärr spenderas det mesta av min tid med att bli mosad av vakter snarare än att utforska världen. Rörelseschemat känns dåligt kommunicerat och nästan lite osynkat, som om jag spelar spelet via stream istället för på konsolen. Vidare är animationerna nästan komiskt usla stundtals, ett intryck som blir härjande när det ställs emot de superrealistiska miljöerna. Lyckligtvis är detta inget som märks alltför mycket utanför striderna, då NPC:er och folkmassorna i Memphis mest går fram och tillbaka utan plan. För er som saknat seriens kännetecknande bakgrundsrepliker som upprepas om och om igen kan jag med glädje bekräfta att de är tillbaka, också.

Jag vet inte om jag är så mycket klokare på Xbox One X efter min tid med den. Visst fyller den en funktion – allt fler köper ju trots allt 4K-TV och vill utnyttja tekniken till max, vilket en vanlig Xbox One inte kan göra. Samtidigt är den betydligt billigare än en speldator utrustad för 4K, utan att för sakens skull vara alltför mycket svagare prestandamässigt. Det går dock inte att komma ifrån att prislappen är högre, men framförallt oroar det faktum att de konsolexklusiva spelen i dagsläget saknas.

Samtliga spel på eventet imponerade på den tekniska sidan, men ingen upplevelse kändes essentiell och manande till köp av konsolen. Det är utan tvekan den mest kraftfulla konsolen någonsin, men det är i dagsläget också den enda konsolen någonsin som lanserats utan ett exklusivt spel. Jag hoppas Microsoft ser nästa år som ett ödesår och faktiskt satsar som om hela varumärkets framtid stod på spel. Världens mest kraftfulla konsol räcker inte om man inte gör spel till den.

Fotnot: Xbox One X släpps den 7 november.