Efter en heldag med spelet vill fejknorrlänningen bara ha mer. Nu med gameplay!

Ah, Borderlands. Mycket har hänt sedan den brungrå, gravallvarliga trailern visades upp på E3-mässan 2008. Det första spelet var ambitiöst men haltande; tillräckligt väl mottaget för att motivera en uppföljare, men inte mycket mer än så. Sedan kom tvåan och förbättrade konceptet på ungefär alla punkter. Borderlands 2 blev en favorit hos många och ett skinande exempel både på hur man gör co-op och hur en looter-shooter-slipsten ska dras. Sedan dök Telltale Games upp och gjorde Tales from the Borderlands, ett av deras bästa verk, och plötsligt hade spelserien mer substans och fler minnesvärda karaktärer än många Bioware-titlar.

Nu har det snart blivit dags för seriens tredje huvudrätt att äntra våra spelsamlingar, den som Gearbox kallat “The big one.” Och mellan Randy Pitchfords galna utspel och bistra miner kring Epic Games Store-exklusivitet gömmer sig ett spel som mycket väl kan bli seriens nya toppnotering. Här är mina intryck från en heldag med Borderlands 3 i en skitig fabrik i östra London.

Jag är inte den som bott på Pandora sedan förra spelet släpptes, och ändå såg jag väldigt mycket fram emot att få sätta mig ned med Borderlands 3. Efter att ha skjutit mig genom de första fyra timmarna av spelet och gjort ett pit stop lite längre fram i handlingen vill jag bara ha mer av Gearbox skruvade värld, och det är väl det bästa betyget man kan ge i en förhandstitt?

"En jaktgalen robot som tar sig an fienden med trogna bestar vid sin sida"

Dagen i London börjar med att vi blir slussade till en nedlagd fabrik som tillverkat hydrauliksystem. Lokalerna används temporärt för event, men alla maskiner står kvar. Det passar Borderlands som handen i handsken och när vi kommer fram är det som att kliva in på inspelningen av en ny Mad Max-film. Två representanter från Gearbox ger oss en snabb introduktion till dagen och avtäcker i samma veva karaktären vi kommer att spela under förmiddagen: FL4K, The Beastmaster. En jaktgalen robot som tar sig an fienden med trogna bestar vid sin sida. Senare under dagen kommer vi att flyttas fram en bit i spelet, och ges då möjligheten att prova någon av de tre andra karaktärerna som är spelbara på release: Moze, Zane och Amara - mer om dem senare.

Fyra snabba om Borderlands 3

  • Spelet har fyra spelbara karaktärer på release som går att skräddarsy för att passa din spelstil. Amara använder magi och sina nävar för att spöa skiten ur fienden, medan roboten FL4K slåss med vilda bestar vid sin sida.

  • Under spelets gång dyker många känd namn från serien upp, så som Lillith, Vaughn och Ellie. Även seriens maskot Claptrap är med, om än med ny röstskådespelare.

  • Gearbox har infört “level sync” vilket innebär att man nu kan spela med varandra oberoende av nivåskillnad mellan karaktärer. Loot delas ut individuellt som passar just din karaktär.

  • Borderlands 3 utspelar sig på flera olika planeter, och för att ta sig mellan dessa har man rymdskeppet Sanctuary III till sitt förfogande. Skeppet fungerar som ett hem för spelaren, tänk Normandy från Mass Effect.

När Calle recenserade Borderlands 2 hade han inte mycket att klaga på, men spelets inledning kändes enligt honom lite trevande. Samma känsla fick jag inte med trean, som kommer igång direkt. Vapen flyger ur fiender från minut ett och handlingen kickar igång utan att vänta på sig.

Vi befinner oss på planeten Pandora, där jag precis blivit rekryterad till Lilliths rövarband Crimson Raiders. Tillsammans med Claptrap har vi fått i uppdrag att begå käpp-i-hjulet på den mordiska kulten Children of the Vault, spelets huvudsakliga antagonister. Uppdraget ballar ur snabbare än en Grotesco-sketch och det tar inte många minuter innan jag befinner mig i spelets första bosstrid. När röken lagt sig dyker Lillith upp från omloppsbana och välkomnar mig till familjen. Vi tar oss snabbt vidare till nästa zon, där spelet öppnar upp sig flera snäpp.

"Uppdraget ballar ur snabbare än en Grotesco-sketch"

Nästkommande fyra timmar får jag fria tyglar att utforska Pandora i min egen takt. Huvuduppdrag som tar handlingen vidare varvas med skruvade sidospår, som att hitta en passande antenn till Claptrap. (Det är en kräsen liten jäkel.) Uppdragen håller nödvändigtvis inte CDPR-klass, men de fungerar som ett bra glidmedel för allt skjutande och vapenfrosseri. Dialogen med spelets olika karaktärer är konstant och bjuder faktiskt på flera skratt. Allt träffar inte rätt, men det gör inte så mycket. Spelet osar av karaktär och Gearbox skäms inte för att skruva upp de bisarra inslagen till max.

Skjutandet då? Det sitter som det ska, och lite därtill. Jämför jag med Destiny, en kusin i samma genre som hyllats för just den biten, tycker jag att Borderlands 3 känns minst lika trevligt att ratta. Visst dyker det ibland upp ett vapen eller två som slumpats åt det knasigare hållet, men överlag är det en riktigt solid FPS-upplevelse. Ännu bättre blir det när man lägger till RPG-inslagen, som verkar vara ännu djupare än tidigare. Varje spelbar karaktär har tre separata träd med passiva och aktiva förmågor. Dessutom har alla fyra en unik twist på konceptet. Zane kan till exempel använda två förmågor samtisigt, medan Moze kan utrusta en stor stridsrobot.

Under dagens första halva stiger jag till nivå 10 med FL4K, vilket gör att jag hinner leka lite med olika förmågor och bonusar. Favoriten hittar jag i två brinnande fladdermöss som kan skickas mot fienden i explosiva bombattacker. Vid min sida har jag en trogen spindeltank som ser till att jag konstant regenererar hälsa. Värt att påpeka är att jag bara skrapar på ytan. Inte ens när vi flyttas fram och får spela på karaktärer i högre nivå finns det tillräckligt med poäng för att fylla ett halv träd av tre. Räkna med att spendera många timmar på spelets olika planeter för att kunna skapa din ultimata Vault Hunter.

Precis som i föregångaren sker en stor del av mitt utforskandet på Pandora inte till fots, utan på fyra hjul. Tidigt träffar jag mekanikern Ellie, som beordrar mig att beslagta ett fordon. Och tur är väl det, för det är en tämligen vidsträckt spelvärld jag har att göra med. En stund senare blåser jag fram över vidderna i en bepansrad Outrunner-buggy med takmonterade raketgevär och kulsprutor. Styrningen påminner mer om att köra Warthog i Halo än BMW 3-serien i Forza, men det räcker gott och väl. Det känns inte påklistrat eller onödigt, utan mer som ett smidigt sätt att ta sig fram i världen utan att förlita sig på fast travel. Och det blir nog heller aldrig gammalt att braka in i ett gäng banditer i 180 kilometer i timmen.

"En av de bästa karaktärerna jag sett i Borderlands-sammahang"

Senare under dagen tackar jag FL4K och Pandora medan en Gearbox-representant hoppar över till en annan sparfil längre fram i spelet. Nu befinner jag mig på djungelplaneten Eden-6 och spelar istället som Zane. Unikt för honom är att kunna använda sig av två aktiva förmågor samtidigt och hans arsenal lägger fokus på att manipulera slagfältet med drönare och digitala kopior av sig själv. När jag placerat mina poäng ger jag mig i kast med uppdraget “The Family Jewel”, som håller hög klass från start till slut. Jag träffar också en av de bästa karaktärerna jag sett i Borderlands-sammahang: AI-mjukisbjörnen Balex. (Röstsatt av ingen mindre än Ice-T, och vilket jobb han gör!) Jag vill inte spoila uppdraget i onödan, men det går att titta på i ett videoklipp vi publicerar senare ikväll.

Det jag kan säga är att det är en märkbar skillnad att spela på en karaktär med högre nivå. Även om det är långt från en fullblodad terminator jag styr har jag betydligt fler poäng att fördela, vilket gör att jag kan börja skräddarsy Zane för att passa en specifik spelstil. På vapenfronten märker jag också att det händer mycket under spelets gång. Min gudabenådade kulsprutepistol från förmiddagen framstår plötsligt som en harmlös ärtbössa jämfört uppsättning Gearbox förberett åt mig. Det bådar minst sagt gott för ett spel där skjutandet spelar en så central roll.

Recensioner (inte minst vår egen!) får svara på om Borderlands 3 tar sig hela vägen in i mål och överträffar seriens tidigare delar, men jag tror att det är en reell möjlighet. Som jag berättade i början av texten lämnade jag London med ett fysiskt sug efter mer. Om inte 2K och Gearbox snurrar bort sig själva med fler kontroverser kan de mycket väl ha en fin spelhöst framför sig - och vi också.

Fotnot: Vi har spelat Borderlands 3 på PC med handkontroll. Spelet släpps den 13 september till PC, Playstation 4 och Xbox One.

Skicka en rättelse