Under detta förhandsevent med spelläget All-Out War får jag testa Conquest på banan Orbital, som utgörs av en rymdbas i Franska Guyana i Sydamerika. Det finns vanliga, typiska “Battlefield-byggnader” att strida i och om, trånga servicetunnlar att smyga sig igenom, kullar med träd som svajar i stormvindar, en hundra meter hög raketmonteringshall vars tak garanterat kommer att svärma av krypskyttar, samt en färdigmonterad och startklar rymdraket som bara väntar på att Levolution-sprängas. Och en hel del annat också.

Banan är så stor att den delas in i tre olika sektorer, och varje sektor kan i sin tur innehålla en eller flera flaggor man ska ta över. Det krävs då att man tar över samtliga flaggor för att faktiskt få kontroll över sektorn, vilket kräver mer tid och ansträngning. Utvecklarna berättar att resten av banorna i 2042 generellt är större än tidigare, framförallt för att få plats med alla spelare (128 på pc och next-gen, 64 på Xbox One och PS4).

Raketrampen – ett blivande sniper-paradis.

Jag kan förstå viljan att skapa mer, särskilt om man är ute efter att öka mängden “epic” i ett spel. Dice vill själva att det ska vara episkt och kaotiskt, och det är det verkligen, särskilt med 128 spelare. Men samtidigt kan jag själv känna att ju fler spelare, ju större banor och ju mer kaos, desto mer utspritt och mindre personligt riskerar det att bli. Ungefär som Bilbo sa: "För lite smör på för mycket bröd". Eller i detta fall: För lite action på för stor yta.

"En färdigmonterad och startklar rymdraket som bara väntar på att Levolution-sprängas"

Detta försöker Dice motverka genom så kallad “clustering” – specifika områden på banan som är mer intressanta och actionfyllda, exempelvis en hel by, en arena, eller en oljeplattform. Just på Orbital ska detta vara området mellan raketmonteringshallen och launch paden, och det är precis dit som de allra flesta spelarna dras – vilket tyder på att Dice känner sin publik. Därtill försöker de skapa vad de kallar för “varied pacing” – allt ska inte vara full rulle hela tiden. Ibland slåss man mot en hel pluton, ibland är man i en duell mot en enda motståndare, ibland strider två squads mot varandra om en enda flagga. Under mina dryga två timmars speltid stämde det ganska bra, men det blir också lätt så att man spawnar på eller springer mot platsen där flest saker exploderar.

Inte att förglömma är att betan endast innehåller Conquest på Orbital. Förhoppningsvis får vi se lite mer av de andra spelsätten snart. Och ska vi vara ärliga så lär Battlefield Portal kunna förse den som är sugen på alldeles för mycket action på en alldeles för liten macka med precis det.

Det episka finns alltid där – det går liksom inte att säga emot när man tillsammans med ett tjog andra soldater fallskärmshoppar in i en tornado och strösslas ut på kartan samtidigt som attackhelikoptrar och stridsflyg far runt omkring en under frenetisk eldgivning och blixtar slår ner till höger och vänster. Även det småskaliga kan kännas episkt. Att storma en bas tillsammans med ens squadmates, bli fastklämda mellan en fiendesquad och en illvillig stridsvagn, och försöka hålla ut tills man tagit över området och kan kalla in förstärkningar är fortfarande lika roligt och spännande som det alltid varit.

"Det ska bli intressant att se hur futuriska Dice faktiskt är med arsenalen"

De få vapen som var tillgängliga under förhandseventet (ungefär ett standardvapen per specialist/klass) kändes precis lika bra som vanligt, men det ska bli intressant att se hur futuriska Dice faktiskt är med arsenalen. Det där med att ändra utrustning i fält, och inte bara innan man spawnar, glömmer jag fort bort – kanske är det svårt att lära gamla hundar sitta. Det hjälper att man oavsett klass fritt kan välja vilken typ av huvudvapen man vill ha, så det går alltså att spela som medic med sniper, eller engineer med shotgun, om man nu av någon anledning skulle vilja det.

128 spelare kräver stora banor.

Det som eventuellt gör mig som Battlefield-fan lite orolig är förändringar. Nu finns det ytterligare en sprint, kallad traversal sprint, som gör att du som spelare springer ännu snabbare, kanske just för att snabbare hinna fram till all action på de stora banorna. Men det verkade inte finnas några större negativa konsekvenser för detta – istället kan man glida längre om man crouchar,. Nu låter jag säkert som en gammal surgubbe, men jag ser framför mig hur personer löper och glider omkring och drar 360 no-scopes runt vart och vartannat hörn, vilket åtminstone för mig är motsatsen till vad Battlefield handlar om. I BF belönas den som är smartare, inte snabbare. Det kanske inte blir sanning, men det känns ändå som ett litet steg bort från det “klassiska” Battlefield. Åtminstone för mig. Men som sagt, kanske vi purister kan få vårt fix av traditionellt BF från Battlefield Portal.

Å andra sidan kan jag inte vänta på att få spela mer när den öppna betan drar igång till helgen (eller i dag, för de som förbokat spelet eller har EA Play), vilket måste ses som ett gott betyg. Jag har längtat efter ett nytt modernt Battlefield sedan fyran, och 2042 ser ut att kunna stilla den hungern.

Battlefield 2042 släpps den 19 november till pc, Playstation 5 och 4, Xbox Series X/S och One. Sluten beta börjar den 6/10 och öppen beta den 8/10.