För att lyckas med vad man åtar sig är det viktigt att tänka brett. Det går aldrig att få ett rättvist perspektiv om man kurar ihop under sin snuttefilt. Jag hade kunnat nöja mig med Starcraft och Command & Conquer och aldrig riktat blicken mot nya horisonter. Förvisso hade jag säkert varit nöjd, men jag hade inte vetat vad jag gått miste om.
Det okända både skrämmer och lockar. När jag påbörjar min kampanj i #Total War: Shogun 2 har jag bara spenderat ett halvår med den djupodlande och anrika strategiserien och jag känner mig fortfarande som en novis. Men jag är också nyförälskad.
Det var en gång…
Öriket Shikoku befinner sig långt ifrån händelsernas centrum i huvudstaden Kyoto, men det är dit jag måste sträva. Oavsett vilken av klanledarna du väljer att spela som delar de alla visionen och målet att bli feodala Japans shogun. Och det kommer att bli en blodig kamp om titeln. Körbärsträden hinner inte ens börja blomma förrän jag kastas rakt in i min första strid.
Striderna på det öppna havet byter skepnad till kustbataljer.
Total War är inte överraskningarnas serie. Snarare är den känd för att finputsa och polera konceptet och ständigt flytta kvalitetsnivån uppåt lite i taget. När mitt hästgarde stormar in bland fiendens bågskyttar och de flyr hals över huvudet är det därför svårt att peka ut konkreta förbättringar i striderna, mer än betydligt storskaligare strider (65 000 soldater på en och samma gång!) och en visuell yta som tolkar Japans rika flora och storslagna landskap på ett sagoskimrande sätt. Men självklart ligger andra vitala inslag och puttrar under ytan.
- Vi har ägnat över ett år enbart på att utveckla AI:n, berättar #Creative Assemblys PR-manager Mark O’Connel. Man skulle kunna tro att ditt datorstyrda motstånd känner till miljöerna men precis som du ser de stridsfältet för första gången och fattar beslut i realtid.
Världen var en mindre plats förr.
Kampen till havs har däremot tydligare och mer omedelbara förändringar. Den stora skillnaden är självklart att de blöta striderna utkämpas längs kusten och de steniga kobbarna ger så mycket mer än bara en estetisk prägel.
- Sjöstriderna är mer strategiska, menar O’Connel. Det kommer vara viktigt att utmanövrera andra skepp och det gör också att den med störst och starkast fartyg inte nödvändigtvis vinner över mindre, då dessa kan vara betydligt rörligare och fånga giganterna i bakhåll.