Två dygn efter händelserna i det förra spelet är rebellerna på gång igen. Ingen vila, det är bara att skramla ihop trupperna, ladda vapnen och ta itu med de mexikanska upprorsmakarna igen.

Det första intrycket från Ghost Recon: Advanced Warfighter 2 är att det håller sig väldigt nära föregångaren, såväl storymässigt som i fråga om utvecklingstid (GRAW släpptes förra våren) och teknik. Den tidiga singleplayer-kod vi testat signalerar att grundidén är intakt, fast med ett par välkomna justeringar i bagaget.

Först och främst tycks de prestandaproblem som drabbade vissa (däribland mig) ha ordnats. GRAW 2 flyter avsevärt bättre än ettan, om än med förbehåll för att man måste mecka med inställningarna (fast minns att det är förhandskod vi testat, inte en färdigoptimerad produkt). Grafiken ser ut att vara ungefär densamma, likaså ljudet. Återigen stöds Ageias fysikkort Physx, men det är inget krav. Kontrollerna funkar som i ettan, det vill säga standard för taktiska shooters och med två smidiga sätt att styra medsoldaterna: använd musens scrollhjul för att ge snabborder eller lägg upp en mer komplex och genomtänkt plan via den zoombara översiktskartan.

Den så kallade cross-com-rutan (kamera monterad på medspelarna, visar vad de ser) kan nu köras i fullskärmsläge, vilket ger avsevärt bättre överblick över slagfältet. Växla mellan soldaterna och tillgänglig högteknologi (samma sorts svävande spionkamera som i ettan) för att få full koll på fienden, och fatta sedan beslut om hur och var ni ska anfalla. I rollen som ledare väljer du vilka soldater du vill ha med dig och vilken utrustning var och en ska ha. En ny spelarklass, "scout" (ungefär spanare), står också till buds.

Tid är kvalitet

- En mer välborstad produkt

Uppdragen sägs vara ickelinjära, något som stämmer hyfsat med sanningen. Målen är bestämda på förhand, men tillvägagångssätt och färdväg väljer du under resans gång. Landsättningen sker numera dynamiskt, vilket innebär att det finns viss (men begränsad) valfrihet i fråga om var ni startar uppdragen. Det gör att striderna kan se lite olika ut från gång till gång.

De riktigt stora förändringarna återfinns i flerspelarläget och för formens skull tar jag upp dem också. GRAW hade inledningsvis två spelformer för onlinelirande ("co-op" och "versus"), i tvåan har detta svällt till hela sju. Stöd för röstkommunikation och dedikerad server ska finnas med redan från start och utvecklarna har infört ett system för automatiska uppdateringar. Det tycks med andra ord som att det lagts avsevärt mycket mer tid på onlinedelen denna gång; ett beslut som lär välkomnas av alla nätsoldater.

Det ska också noteras att den svenskutvecklade pc-versionen skiljer sig dramatiskt från konsolvarianterna. Förstapersonsperspektiv används, taktik är överordnad ren action, den har fler banor än 360-upplagan, specifika klasser, med mer.

Jag har en känsla av att GRAW 2 kan bli det spel som föregångaren borde ha varit, om det bara hade fått lite mer utvecklingstid. Bekymmer med prestanda och innehållsfattigt onlineläge ser ut att vara ett minne blott, och med ett par justeringar och förbättringar (visserligen inte omvälvande, men ändå) lutar det åt att svenska Grin är något stort på spåren. Håll utkik efter vår recension för besked!

Skicka en rättelse