Nära döden upplevelse pt.2
Okej. Here it comes.
Igår kväll tar jag och min kära mamma en tripp ner till Lund för vi skulle inhandla kvällens mat. Rösterna hade hamnat på kebab/falafel och vi skulle till ett ställe som ligger nere vid Domkyrkan. Först snubblar jag x antal gånger på dom där jävla kullerstenarna, och sen efter mycket skratt från min mammas håll kommer vi till stället. Kebab House. Ser inte lockande ut, låter inte lockande men, men. Vi beställer falafel och sånt till alla, men till EN beställning så beställde vi blandad sås (mild/stark). Vi fick rätt förutom att min lillebror, som för övrigt är en riktig vekling till skillnad från mig och min pappa när det kommer till starka grejer, fick blandad sås han med.
Då tänker jag, som den otroligt underbara storasyster jag är, att jag kan byta min mat mot hans. Det resulterar i att jag i 45min sitter med en ständigt påfylld vattenkaraff och nästan dör för det är så starkt. Min pappa kommer in efter han käkat färdigt och flåsar (och han har ändå nån jävla ståltunga, kan äta i princip vadsomhelst).
-Starkt? säger jag.
-Det var bland det värsta jag varit med om! svarar han helt illröd i ansiktet och helt snorig.
Jag torkar bort den lilla svetten som finns under mina ögon (jag svettas där när jag äter jävligt starka grejer) och garvar. Efter ett tag kändes det som någonting gått hål på min tunga så jag var tvungen att dubbelkolla i spegeln, då är den helt totalt illröd. Jikes tänker jag men går tillbaka i köket.
Efter en mycket intensiv hejarklack från min mamma, ger jag efter 50min och tolv tuggor upp. Det var nog fan det värsta jag varit med om i matväg!
Det är inte över än! Efter jag suttit och sett död ut i två timmar, freakat över att mitt nagellack som jag måste ha för att inte bita ner mina naglar blivit helt fucked up beger jag mig uppför trappen.
Då snubblar jag, och hamnar med halsen mot kanten på ett trappsteg. Efter att ha tvingat bort tårarna från den här extremt obehagliga upplevelsen känner jag i nacken så något inte knakat fel. Allting var okej.
Så, om du inte förstått varför min blogg heter "Mitt liv som klantarsle", kanske du förstår det nu. För att allt det här (om man bortser från halsgrejen), händer mig dagligen!
P.S
Jag hatar facebook, och jag har inga facebook vänner. Så om du likt jag, inte har något liv IRL, lägg till mig genom att söka på min e-mail. Tack. Eller något.
Haha, jag är typ klumpig som fan, snubblar hela tiden. Men skadar mig aldrig! Man blir en mästare på falltekniner
Jag har bränt magsäcken två gånger. En gång när jag var liten och hade chili på typ allt. Den andra gången var ganska nyligen då vi skulle käka thaimat och jag köpte deras superstarka special. Oh ma gawd, den var galen.
