Inaktiv
Wowholist

Jag kan inte sticka under stolen att jag kände ångest när jag vad klar med återaktiveringen. Det kändes som att jag hade syndat. Mina vänner avskyr WoW, och tycker att jag blir för fast i det. Sen tycker de bara att jag gnäller på spelet, istället för att tycka att det är roligt.

Jag har till och med gått pch funderat på att bli religiös under tiden jag har varit utan WoW. Jag har inte saknat spelet direkt, men jag saknade någonting. Det kändes som att det fanns ett hål i vardagen, ett hål som WoW brukade fylla.

Mycket av tiden har gått till att hitta något annat MMORPG-spel, som kunde byta ut WoW. Men det är inte mer OK med ett online-spel än ett annat. Det är ju i princip samma sak. Det är inte spelet man blir beroende av, utan dess spelare. Dess community.

Det är väl helt enkelt så att under de fem åren man muppat sig med online-spel så har ens närmaste vänner glidit ifrån en. Man har ingenting annat att göra. Jag har inga direkta fritidsintressen heller.

Singleplayer-spel är ju ett alternativ, men jag är så van med online-spel nu att alla andra spel känns tomma, öde. Jag köpte ett PlayStation 2 för en månad sen, med ett par spel. Det var kul i några dagar.

Jag antar att det är ett beroende trots allt. Jag har alltid förnekad det förut, och sagt att "jag kan sluta när jag vill." Och visst, det kan jag. Men jag kan inte hindra mig själv från att hitta anledningar till att återaktivera mitt account om, och om igen.

En gång för alla skulle man kanske bara sälja allt mina karaktärer har till vendors, och ta bort karaktärerna. Men det finns ingenting som garanterar att jag inte börjar om med en ny gubbe... finns ju massa ursäkter för det nu. Två nya raser t.ex.

Jag heter Tommy, är 22 år gammal, och är en Wowholist.

Inaktiv

I feel for you!

Inaktiv

Det är bra Tommy, första steget är att erkänna.
Vi är nog många som känner likadant.


signatur

Hellre en fisk i vasken än ett skott i nacken

Inaktiv

Var samma sak med mig, spelat mkt onlinespel i mina dar men inget fick mig så fast som WoW.
Jag gjorde av mig med mitt acc i november (sålde det) men sen när TBC kom så skaffade jag det och startade om och i o med det så tröttnade jag på skiten och nu är det deletat från hd'n och kommer inte bli inlagt igen...

Och tomrummet fyller jag med att träna mer än förut, ute och springer mer och bara lever i nuet, prova!

Inaktiv

Man måste ha saker att fylla tiden med, har du inga polare som du kan umgås med?
Ring dem å säg att du på allvar ska lägga ner men att du behöver hjälp att göra det.
Att börja träna låter som en klyscha men det är faktiskt ett bra substitut och så långt ifrån en dator man kan komma, ännu bättre om du kan träna med en polare.

Jag spelade ganska mycket wow förrut, mitt liv fick anpassa sig efter raidscheman istället för tvärtom och sociala aktiviteter med kompisar fick utebli pga wow.
Tillslut insåg jag att spelet blivit ett jobb och att det inte längre var roligt.

Nu vet inte jag ifall du kanske har jättekul när du spelar wow, i sånt fall är det ju svårt å sluta, men försök iaf att ställa saker i perspektiv. Är det verkligen värt att lägga så mycket tid på ett spel som i slutändan inte är annat än virtuell värld där ingenting egentligen har nån betydelse?

Inaktiv

Tack för alla vänliga svar!

Jag håller med om allt som har sagts här. I dag gick jag upp klockan 05:00 för att starta ett nytt liv utan WoW. Jag ringde min handledare och sa att jag ville börja praktisera igen, så att jag har någonting att göra. Kom hem klockan 17:30, lagade mat och diskade osv.

Nu sitter jag här, och det sista jag känner för är att spela WoW! Så jag tänkte passa på nu att sälja allt på mina karaktärer och ta bort dom och sen avinstallera spelet för gott.

Edit:
Klart!

Medlem

Mycket bra skrivet. Det är inte spelet man blir beroende av, det är dess spelare och community. Så är det för mig i alla fall, och jag personligen skulle känna att det var mer tragiskt om det faktiskt var spelet man blev beroende av, att få den där epicen, eller det där hs:et. Märkligt.

Jag har varit beroende av spelare, communityn sen -96 nu. Började med Quake demot. Sen qw, sen qw:tf innan jag la av för en kort period. Återupptog det hela med Day of Defeat, där jag inte kunde se mig som bara en spelare, utan ville bli mer. Efter att ha varit manager, landslagskapten och klanledare i flera år kom Day of Defeat: Source och jag såg min väg ut ur det spelet också.

Nu är det World of Warcraft som gäller, spelar tillsammans med min storebror och våra gemensamma gamla vänner och nyfunna vänner. I somras träffades de flesta av oss och hade skoj, i april är det dags för nästa träff. Därför fortsätter jag spela wow. Ett interaktivt roligt chatt-spel och gemenskap. Epics... Vem bryr sig.

Medlem

Problemet är vel att man oftast inte har "något" att göra utan att spela. Jag gillar att spel och spelar oftast på kvällarna istället för att titta på tv. Måste vara hemma för jag har småbarn så finns de 2 alternativen att välja mellan. (figurspelandet och annat småplock är lagt på is tills de växer upp

Medlem

Jag kan knappast påstå att jag är en Wowholist. Men under tiden då jag var arbetslös/gick på socialen, så blev det ju en hel del timmar, i och med att man hade inte så mycket annat att göra om dagarna. Men nu när man jobbar och sliter, pendlar till köpenhamn från malmö, repar med bandet, träffa flickvän/vänner, och är hemifrån 12+ timmar om dagen, så är det extremt sällan jag orkar sätta mig ner och spela.

Man måste ju trots allt lägga 2-6 timmar för att det ens ska vara lönt att spela, med tanke på svårigheterna i att finna en grupp för instances eller vissa svåra quests. Jag har nämligen otroligt svårt för att köra solo och bara grinda/farma, då det är otroligt tråkigt.


signatur
Gen
Medlem

Jag förstår exakt vad du menar och att du tog steget ut och avinstallerade spelet efter att ha sålt dina chars o.s.v. är väldigt starkt. Jag tycker inte man lagt ned WoW helt förrens man verkligen avslutat sitt account. Lägger man det på hyllan och fryser accet lär det va lätt att råka börja spela igen.

Som du har jag inga vänner som lirar WoW och tidigare störde det mitt spelschema såpass att jag ofta fick tacka nej när utgång eller någon annan social aktivitet erbjöds. Detta tärde såklart på kompisrelationerna till den punkt att folk slutade ringa. Nu försöker jag reparera detta men det är lättare sagt än gjort...och när jag tänker tillbaks på tiden innan WoW så känner jag verkligen hur spelet lyckats förändra ens liv.

Visst, man har skaffat massa nya polare i spelet men trots allt är dom "på låtsas" eftersom chansen att umgås privat är minimal när man bor på olika platser i sverige. Relationer mer människor är ju bara äkta när man ses IRL.

Själv spelar jag allt mindre och hoppas ha tillräckligt med styrka för att en vacker dag kunna sälja/deleta mitt konto och lägga MMO på hyllan för gott.

Verkligheten må ha sina bittra stunder men smakar så mycket bättre...motsägelsefullt nog

Inaktiv

Hade samma problem, hela mitt liv kretsade kring raidschemat och jag lade wow på hyllan efter det att det började kännas nästan som ett yrke, såg till att göra mig av med kontot också. Spelade enbart för att "alla andra" också gjorde det och tyckte egentligen inte det var sjävla spelet som var roligt, snarare det att man "träffade" folk från hela världen och delade ett intresse.

Det kanske kan tyckas vara fel att säga att det är socialt med ett mmorpg men det var iallafall "den sociala biten" och de människorna som man spelademed, chattade med eller satt på ventrilo och pratade med som gjorde det roligt enligt mig. Vad man sedan gjorde ingame, raids eller levlande eller pvp gjorde inte så stor skillnad.

Startade tillsammans med ett gäng skolkamrater en guild på Jaedenar med målet att spela tillsammans och göra någonting "eget" då vi spelade i olika gillen förrut. Det var hemskt kul i början och när vi började hitta folk från andra länder som var lika motiverade som oss att komma långt i endgame. Vad som började som ett gäng skolkamrater och andra irlvänner utvecklades till att innefatta folk från alla möjliga länder, svenskar, finländare, minst en galen ryss samt ett gäng från Indien.

Spelet var för mig inte speciellt kul, det var dock alla dessa unika personer som gjorde att jag lade ned så mycket tid på det.

När jag bestämde mig och sedan slutade kändes det väldigt tomt och som om jag inte hade någonting att göra, spelade lite quake i början men trappade ner på det efter att ha tröttnat totalt.

För att fylla "hålet" i vardagen så är jag väldigt mycket mer aktiv på irc och messenger, på så vis får jag den "sociala" delen och allt nöje som den innebär, även om det var mycket enklare att hitta samtalsämnen när man bara kunde snacka om spelet.

Om du som jag blivit beroende av de personer du lirar med men känner att du vill sluta, glöm inte bort att det finns saker att snacka om annat än spelet, gör dig av med kontot och hoppa in på ventrilon ändå och snacka lite skit med wowpolarna!
8)

/ xo

Medlem

Jag spelade enorma mängder wow tidigare, raidade 7(!) dagar i veckan och sket i skola, vänner etc. Online-polarna dög ju helt klart. Men vid midsommar, 06, när Naxx precis släppts, så åkte jag till riviäran i två veckor. FY FAN så skönt det var utan bestämda raidtider varje kväll! När jag kom hem körde jag Naxx 2 ggr med min dåvarande guild som nästan rensat hela, gquittade sedan, pvpade och lattjade 1-2 veckor, när det sög så sålde jag min char för en jävla massa pengar.
Jag köpte då en tauren hunter för en tredjedel av de pengarna, och började spela med några rl-polare på en B-server, vilket sög.

Jag köpte då en NE female druid, och gick tillbaka till min tidigare server där jag spelat alliance (Magtheridon), och joinade en mindre hardcore guild där (Sublime). Bästa tiden jag haft i wow, helt klart! De hade inga krav för raids, och de var fanimig inte så stela som snubbarna i min andra allianceguild varit (Praemium Callidus). Efter ett tag sög dock detta också, eftersom raidandet nästan saknade progress och folk var omotiverade. Jag sålde då druiden och köpte en UD mage!

Den flyttade jag till vek'nilash, där mina tidigare horde rl-polare rerollat, tillsammans med 2 rl-polare från Magtheridon. Funkade skitbra, tills jag märkte att den enda klass jag kunde spela bra, och tyckte var rolig, var Warrior. Så då bytte jag bort magen mot en Tauren male Warrior och en Orc shaman. Dessa spelade jag på Vek'nilash också, fram tills en vecka in i TBC, då jag fick för mig att rerolla Paladin! Så nu spelar jag paladin 1-2 dagar i veckan, arena, lite premades, inga raids.

Jag drog ned på mitt spelande eftersom spelet i princip dog för mig när jag sålde min första NE female warrior. Den charen var perfekt. När jag insåg att jag inte heller kunde rerolla en likadan char eftersom det aldrig skulle bli samma sak så struntade jag i det och insåg att tiden som wownörd var slut.

Och det var historien om världens bästa wowspelare som gav upp.

Inaktiv

asså jävlar vad du sålt/köpt chars..


signatur

Give me death or give me rain - I feel so numb, better give me pain.

Gen
Medlem

Kul läsning visste inte att byteshandeln och köpa/sälja chars var såpass utbrett

Medlem

Ett tips kan ju vara att testa droger som ersättning för wow!?!

Medlem

Gör som jag.... Sluta, skaffa en flickvänn, värt varenda sekund, visst wow hade sina stunder, men blizzard sabbar wow nu me alla patchar. så; Get a life like me! så värt de

Medlem

Heh WoW kan vara ett helvete, spelade i ett och ett halvt år sen la jag av. Blev bara uttråkad på skiten och det kändes som man börja bara spela mer och mer och någonstans måste man sätta stop. Ironiskt nog så har massa polare börjat och några fortsatt spela så nu är det ungefär bara jag som inte lirar. Det blir som man hamnar lite utanför, men jag vill inte uppdatera för det tog för mkt satans tid helt enkelt. Och jag vill inte sluta som några jag känner som sitter framför datorn 7-9h per dag (även om de inte erkänner det). Tyckte bara att det var lite komiskt att det brukar pratas om att folk försvinner in i WoW och tappar kontakten med kompisarna och för mig är det de motsatta.

Inaktiv

Fy nu är jag sugen att öppna upp mitt konto igen och börja slöspela mina low lvl chars. Har spelat EVE en tid nu men det känns segt så idag frös jag det kontot. Ska bara måla klart datorrummet och montera in min nya dator så får vi se hur det blir.. Känns ju lite kul att kanske joina nya FZ guilden.

Medlem

Jag vill också nästan börja igen, men att spela lite... har ändå 2 månader kvar playtime, men jag är så jävla rädd att ja ska fasstna igen...

Medlem
Skrivet av Satan:

Jag vill också nästan börja igen, men att spela lite... har ändå 2 månader kvar playtime, men jag är så jävla rädd att ja ska fasstna igen...

Det går att kombinera tjej+jobb+uteliv+wow.

Jag gör det, och det fungerar faktiskt jäkligt bra. Så tala om för tjejen att du skall spela lite wow, men inte hardcore utan för nöjets skull, alla måste ju få ha sin egen hobby.

Själv toklirade jag när jag var arbetsslös och flickvänslös. 7 dagar i veckan, i ett duktigt guild, vi tog alltid bossarna server först. Ibland var vi nr3 world best också, men så fort jag skaffat jobb så trappade jag ner. Det var ju ett måste lixom, sen träffade jag Sandra och WoW försvann helt ett tag. Sen en dag förklarade jag som det var, att jag ville spela lite, och det var helt okey!

Lycka till!v:heart:


signatur

PC: i5-10600K | 3070 Ti | 32GB DDR4 | nVME 1TB

Inaktiv

Ja det funkar ganska bra. Har aldrig varit med i en hardcore guild för allt tar sån djävulsk tid men att casual spela WoW kombinerat med ett riktigt liv funkar.. Dock tar det roliga alltid slut efter ett tag, inget nytt lixom så då fryser man kontot och väntar tills sugen kryper på igen. Det börjar närma sig för min del, hoppas på ett ICKE antiklimax..

Det drygaste att börja spela igen är om man måste installera om hela skiten igen, som i mitt fall. 3Gb spel och minst 1Gb patchar känns inte så jävla kul precis.. Finns det ingen monsterpatch tillgänglig som går från scratch till senaste versionen?

Medlem

Eller så avinstallerar man aldrig

Medlem

Kan ja få din PS2a?


signatur

I'm the best around...

Medlem
Skrivet av b0ne:
Skrivet av Satan:

Jag vill också nästan börja igen, men att spela lite... har ändå 2 månader kvar playtime, men jag är så jävla rädd att ja ska fasstna igen...

Det går att kombinera tjej+jobb+uteliv+wow.

Jag gör det, och det fungerar faktiskt jäkligt bra. Så tala om för tjejen att du skall spela lite wow, men inte hardcore utan för nöjets skull, alla måste ju få ha sin egen hobby.

Själv toklirade jag när jag var arbetsslös och flickvänslös. 7 dagar i veckan, i ett duktigt guild, vi tog alltid bossarna server först. Ibland var vi nr3 world best också, men så fort jag skaffat jobb så trappade jag ner. Det var ju ett måste lixom, sen träffade jag Sandra och WoW försvann helt ett tag. Sen en dag förklarade jag som det var, att jag ville spela lite, och det var helt okey!

Lycka till!v:heart:

gör väll ett försök då kan inte gå mer än åt helvete :evil:

Medlem
Medlem
1
Skriv svar