Doom lever i Bioshock
Jag bytte in lite gamla struntspel mot #Bioshock som jag har velat spela ända sedan första skärmdumpen. Nu, ett par timmar in i spelet, kunde jag inte bli nöjdare. De blöta miljöerna är fantastiska, storyn är lysande och det är kul att se att arvet från #Doom lever och frodas. Ett exempel är när jag kliver in i ett rum, ser en hög vapen på golvet som jag självklart springer fram till. Vad händer? Jo, lyset släcks och det kommer fiender från alla håll. Svårt att inte känna igen.
[eos_image="46008;w420"]Cyber Daddy?[/eos_image]
Uppdragen har dessutom samma upplägg som de olikfärgade nycklarna, du hittar oftast slutmålet först men du måste hitta ett gäng andra prylar innan du kan klara banan. Den tuffaste fienden har vapen som underarmar och klampar så att det hörs över hela banan, come on!
Kommer jag att få se John Romeros namn i tacklistan? Förmodligen inte.
Ett tips är att plocka fram System Shock/SS2, de bra sakerna kommer därifrån
Började med System Shock, men blev för skraj när spökena började härja. Harhjärta!
Var inte Wolfenstein första FPS?
Ett av de första iaf, men jag kan inte minnas att det hade samma spelmekanik som Doom.
Kunde inte titta upp och ner i wolfenstein heller,
angående bioshock så körde jag det på ps3 hos en polare, tog en all nighter, ärligt talat så tyckte jag det var tråkigt, sprang omkring utan mål, hela gameplayet tyckte jag var jobbigt, var helt enkelt inte road, väldigt udda spel med roliga detaljer, men jag pallade inte köra klart det.