Vart går gränsen?

Idag blev det föööör mycket. Jag har tagit upp att vi behöver lite mer kvinnliga influenser i klassen. Jag vill inte bara göra spel till män. Detta är svårt när merparten av klassen är män och de vill göra spel till män.

Det gror en grabbjargong i klassen där det är ok att använda ordet ?gay? som en synonym till dåligt och att när jag ber att vi skulle kunna göra spel som inte bara vänder sig till män så får jag höra saker som ?ska vi göra spel om My Little Ponys då eller??.

Ett annat exempel är att en kille i klassen kom till mig och berättade att han hade fått förtroende för mig när han fick höra att jag spelade World of Warcraft. Jag som kvinna måste alltså (enligt vissa) genomgå en godkänningsprocess innan jag är accepterad. Detta är många små saker som jag kan förstå att man kan ha svårt att se om man inte är utsatt för det eller att man är direkt påverkad. Jag känner ofta att jag måste säga ifrån när vår lärare inte gör det. Jag har påtalat detta för honom vid flertalet tillfällen under hösten och våren.

Jag är väldigt förvånad att vi inte har pratat någonting alls om genusperspektiv i vår utbildning. Vi har inte pratat om hur kön porträtteras i spel, om det görs likadana eller lika mycket spel för olika kön eller hur det är för olika kön och sexualiteter att befinna sig och verka i spelbranschen. Jag har påtalat detta och ?önskat? av vår lärare att detta ska diskuteras.

Idag hade vi presentationer inför klassen. Vi skulle alla redovisa i power point vad vi har gjort på praktiken. I en av presentationerna så visade en elev den flyer han gjort för en promotionfest för hans nya rollspel. På flyern som visades på storbild i klassrummet fanns ett fotografi som jag ska försöka beskriva här.

Fotografiet är på en avdäckad tjej/ flicka, svårt att säga hur gammal hon är, mellan 15 och 20 kanske?. Hon ligger på rygg med något särade ben och hon är klädd i ett linne och rosa minishorts. Bredvid henne finns alkoholflaskor, på insidan av hennes lår har någon ritat en pil som pekar på hennes underliv och skrivit texten ?fun?.

Bilden har min klasskamrat enligt egen utsago hittat på internet. Vad jag förstod så vet han alltså inte om hon har blivit utsatt för något brott eller inte. Detta presenterades inför vår klass som en redovisning av hans praktikperiod och är ett betygsgrundande arbete.

När presentationen var över förväntade jag mig att någon skulle reagera men istället kom det frågor om hur praktiktiden hade varit (som om ingenting hade hänt). Varpå jag påpekade att jag tog illa vid mig och sa att jag inte tycker att detta var det minsta okej. Eleven som presenterar säger att det gör honom ingenting att jag blir upprörd över bilden i hans presentation, att det är så det är och att all reklam är bra reklam och att ?man ska kunna skämta om allt?.

Reaktionen hos min lärare är då att säga till klassen att vi inte får använda oss av material som kan väcka anstöt hos andra i klassen. Detta innebär ju att jag blir lastad för denna nya ?restriktion? det hamnar ju då inte på hanns ansvar att avgöra utan på kollektivet. Det är även ett bra sätt att slippa ta i problemet.

Det är ironiskt att det varnades för två stötande bilder tidigare i presentationen. Två (arrangerade) bilder på nakna kvinnokroppar täckta med blod (soya tydligen) dessa bilder var fotograferade av presentatören och ingick i en serie bilder till hans rollspel.

Det som jag känner är värst med detta är att ingen säger till. Jag är upprörd arg och ledsen och jävligt osugen att börja grupparbeta med människor som tycker att detta är okej.

Ja jag blir en bitch i deras ögon men jag känner att jag inte har något val riktigt. Jag kan inte hålla käften, även om jag tror att många tycker att det är obekvämt.

Det görs alldeles för lite i min utbildning för att kvinnorna som är i minoritet ska känna sig accepterade.

Det är inte okej att sitta tyst FÖRHELVETE!!!!!!!

#blogg

Tack.