Topp 5 spelrelaterade minnen

Medlem
Topp 5 spelrelaterade minnen

Idag är det tisdag. Tisdag är list-dagen. Det har jag bestämt nu. Så det så.

Min första list-dag måste ju givetvis även bli den bästa. Därför kör jag hårt och listar mina fem bästa spelrelaterade minnen. Det är mycket känslor, men vad kunde egentligen passa bättre på en tisdag?

Topp 5 spelrelaterade minnen

5. När Super Power blev Super Play.

Jag minns det som det vore igår. Så klart. (När nostalgi är inblandad så minns man ofta saker som det vore igår.) Jag stod i tidningssektionen på Åhlens och letade efter nya numret av Super Power men kunde inte hitta det. Istället fanns det en tidning som hette Super Play. Mycket märkligt att döpa en konkurrent till ett så näraliggande namn, tänkte jag. Eller, nä, det gjorde jag nog inte. Jag tänkte nog "fett, vad är det här?" Eller, det gjorde jag nog inte heller, man hade nog inte uppfunnit "fett" än vid den tidpunkten. Men andemeningen var densamma. När jag väl förstod att Super Play var Super Power blev jag själaglad och trippade glatt hem den (efter att ha betalt för den, vem tror ni att jag är?). Och efter att ha läst tidningen kändes det som att speltidningsvärlden öppnades ånyo för mig. Nu var det ju inte så jättestor skillnad på det sista numret av Super Power och det första av Super Play, Super Power hade ju långsamt, gradvist, förändrats till att bli en mer seriös publikation, men designen och namnet räckte för att övertyga mig om att min favorit-speltidning hade växt upp. Och det hade jag också, insåg jag.

4. Första gången (eller: Jag mötte Mario).

Många börjar spela tv-spel innan de ens kan gå, speciellt nuförtiden. Men jag spelade tv-spel för första gången först vid nio års ålder, hemma hos min nya kompis Patrik. Spelet var Super Mario Bros till Nes. Jag hade spelandet i blodet, kunde jag konstatera efter att ha ägt stackars Patrik ganska omgående. Och framförallt, jag och Mario klickade direkt.

3. Jag spelar Final Fantasy VI på emulator.

Hur många gånger hade jag inte läst Tobias Bjarnebys recension av Final Fantasy VI? Många. Gång på gång hade jag slukat minsta bildtext lika girigt som farbror Joakim plockar upp tioöringar från trottoaren. När jag så till slut fick min egen dator och insåg att det fanns ett helt fantastiskt program man kunde ladda ner som tillät en att spela SNES-spel på datorn gratis (gratis och gratis, ni fattar poängen) kortslöts nog min hjärna några sekunder. Spelet jag aldrig trodde att jag skulle få spela var helt plötsligt tillgängligt. Det bästa av allt? Det var precis så bra som jag trodde att det skulle vara.

2. Längtan efter The Legend of Zelda: Ocarina of Time.

Än en gång hade Super Play byggt upp hajpen. Det nya Zelda-spelet hade fått smått otroliga 100 av 100 i betyg i decembernumret 1998, vilket ledde till att det var det enda jag tänkte på. Speciellt när jag gick och lade mig om kvällarna. Jag släckte lyset och zonade ut med bilderna av Link och Ganondorf inbrända på hornhinnan. Någon vecka innan julafton gjorde jag en kopia av spelets omslag med färgkritor och tejpade upp mitt mästerverk på insidan av min Nintendo-hylla. Jag fick spelet i julklapp. 100 av 100? Det var 1000 av 1000. I alla fall då.

1. Tommy Rydling ringer och undrar om jag vill skriva för Super Play

Jag hade precis slutat filmlinjen på Jakobsbergs Folkhögskola och hade ingen aning om vad jag skulle göra. Min flickvän spottade en annons i Stockholm City - Super Play sökte folk. "Du kommer ångra dig resten av livet om du inte försöker", sade hon. Så då gjorde jag det. En vecka senare ringde Tommy Rydling, den sista resten från den förra redaktionen, och undrade om jag ville recensera Metal Gear Solid 3. Jag sade nej. Dels för att jag då bara hade spelat första spelet i serien och inte kände att jag skulle göra spelet rättvisa, dels för att jag blev så chockad. När jag hade lagt på fick jag panik. Hade jag sumpat min chans? Här hade mannen från gatan, en nobody, fått chansen att recensera fucking Metal Gear Solid 3 och sagt nej. Vilket obeskrivligt nöt. Nästa dag ringde Tommy igen och undrade om jag ville recensera Mercenaries. Jag sade ja.

Bubblare: Jag klarar Cloudy Heights i Donkey Kong: Jungle Beat utan att nudda mark.

Vilket får mig att skrika rätt ut och därefter somna av utmattning.

#blogg

Topp 5 spelrelaterade minnen

Haha, sa du bara "nej" och la på eller?

Det var fina minnen, annars.

Ha ha, nä, jag förklarade för honom varför. Har inte vi Mercenaries gemensamt som första recenserade spel förresten?


signatur

Kittens are for real!

Vadå, nä? Jag recenserade spel för skrotiga sajter redan 2001! Sega Rally recenserade jag till exempel för något som hette Saturn Universe (vi var oftast 5-6 år efter när det kom till recensioner, ingen brådska).

Fast jag har recenserat Mercenaries för gameplayer en gång.

FF VI-minnet delar vi dock. EMULATOR WTFFTW!!! Jag kunde inte fatta att jag faktiskt skulle få SPELA det här spelet. Hade mest blivit en myt i min hjärna.

Medlem

Jag minns också när Super POWER skulle bli Super PLAY. Om jag inte minns helt fel så var det en omröstning. Min bror ville ha PLAY, men POWER lät så mycket coolare när man var typ 5-6.

Haha gick du/bodde du i Jakobsberg?

Jag spelade också Final Fantasy VI på emulator. Och det är nog spelet jag har haft längst hiatus på ever. Över... 7 år tror jag.


signatur

How do I get out of this chicken s**t outfit?

Johan: Saturn Universe! Där snackar vi klass!

Rubber: Jag både gick och bodde på skolan. Hur så? *nyfiken*


signatur

Kittens are for real!

Medlem

Haha nej var lite coolt bara! Bor i det området.


signatur

How do I get out of this chicken s**t outfit?

Medlem

Jaaa! Super Power till Superplay är nästan lika klassiskt som när High Score gick från speltidning till mjukporr (Kudos till Christer Rindeblad för den mjuka övergången)

Inaktiv

Jag må säga att dessa minnen var allt för fina! Sure jag är inte en så gammal gubbe av mig men here jösses verkligen, Man blev nästan tårögd av en del av dom

En av de som gjorde en verkligen glad var om the storry när du "mötte" Mario, måste verkligen ha varit fint

Kommer ju själv ihåg när jag var väldigt liten då jag satt lite halv näck i min äldsta brosas rum och spelade på hans Sega Master System II med Sonic The Hedgehog 2 i spetsen. Man begrep ingenting men grymt roligt och var helt enkelt ett favorit spel och fortfarande nåt man älskar!

Tack verkligen för en underbar läsning och nu ska det allt läsas oftar på din blogg då man har även checkat de äldre inläggen i den.


signatur

R.I.P Super Play, No more Super Play 1996-2009.
Find something to believe in, and find it for yourself. When you do, pass it on to the future.

Medlem
Skrivet av Rubberchicken:

Bor i det området.

Jag också!

Tack JayJay för de fina orden.


signatur

Kittens are for real!

1
Skriv svar