Flower fortfarande fantastiskt

Relax. Enjoy.

I dessa tider måste man tjata lite om det som verkligen är fantastiskt så det inte druknar i bruset från skit som Killzone 2.

Flower. Jag spelade det ånyo här om kvällen. Det är fortfarande ett av de vackraste och mest romantiska spelsläppen sedan forever. När man tar completionist-vinkeln på det blir man dessutom lite besatt av att hitta alla gömda blad så de stackars blommorna kan slå ut i all prakt.

Jag funderar fortfarande på om Flow-inskriptionerna jag flög förbi i en hemlig grotta betyder något och i så fall vad. Men mest myser jag bara vid tanken på alla virvlande blomblad, allt solljus och allt grönt gräs. Jag bytte Skrivbordsbakgrund också. Känner mig lite mer harmonisk nu.

Läs gärna min recension av Flower i SvD.

Edit:
Eller läs Googles engelska översättning av densamma:
"Flower is a game considerably to the debate about games as art. It is deliberately freed from all the game over screens, points calculator and health meter units. Instead there is only a sunny day, a flower meadow and an invitation to relax. By tilting the controller control first a lone petal flying through the air. As Monday touched on the second petal is on the journey and built a long eddy, which suggests a colorful Chinese New Year dragon. And that is all Flower is. Provocative pretentious - and hjärtknipande as a peace lyst knob that penetrates up out asfalten."

#blogg

Ja, det blir klart mindre tjusande när man åker runt på näst sista banan och jobbar hårt för att stänga av kraftledningar och sånt. Det tappar lite av sin särart då och blir förvånansvärt konventionellspeligt.

Tack! Och ändå älskar jag det. Jag är en sucker för för sånt där.

Sant.