En snabbkurs i överlevnad

Inaktiv
En snabbkurs i överlevnad

Följande utspelade sig under helgen 23-24/1.
Det begynner på fredagen, en blåsig och sådär skräckfilmsruggig kväll. På väg hem från jobbet börjar de mötande bilarna blinka oroväckande med helljuset. Det första jag tänker är att det är djur på vägen, så jag saktar ner till 70 km/h och det är tur för jag lyckas ganska precis väja för en gran som vält i stormen. Nu har någon (Räddningstjänsten antar jag, de brukar se till de här grejerna) hunnit kapa granen, men de har kapat den jävligt snålt av någon anledning för den ligger en rätt bra bit in på körbanan.
Nåja, väl hemma har jag en halvtimme på mig att duscha och packa en bag med sprit och groggvirke (eller "blannevann" som det heter här i krokarna), samt sängkläder och liggunderlag, för jag ska nämligen till Malmö och fira en kompis (Crille) 25-årsdag och han har förvarnat mig om att han inte har några extra soffor eller liknande att slafa på. Jag tycker att jag skyndar mig, men lyckas ändå spräcka min tidsbudget med någon minut, så nu gäller det att jag skyndar mig till bussen. Jag måste hinna köpa nånting att äta också, för nu är klockan över fem, jag har inte ätit sen halv ett och jag har mer än två timmars buss-/tågresa att se fram emot. På vägen kommer jag dessutom på att jag inte har några lösa pengar på mig och paniken börjar komma krypande. I värsta fall får jag väl skippa maten, tänker jag, när jag stöter ihop med min kompis Figge som just kommit från jobbet. Jag talar om att jag att jag har bråttom och inte hinner prata. Han slänger ur sig nånting om "handboll imorgon" och vi bestämmer att vi ska titta på den när jag kommit hem.
Jag tar ut 400:- och tänker i min naivitet att det ska räcka till resa, mat och drinkar. Jag köper en pastasallad och halvspringer sista biten till bussen, bara för att halvflåsande upptäcka att det inte är rätt buss jag hoppat på. Jag kliver av igen och under de två minuter det tar för min buss att anlända hinner jag bli uppraggad av världens längsta neger, som frågar mig om jag har en gammal TV att sälja. Förklarar att jag i och för sig har en gammal TV, men att jag fortfarande använder den. Negern blir intresserad.
- You have TV, frågar han igen.
- No, svarar jag, varpå negern tittar på mig, märkbart förbryllad, medan jag hoppar på bussen, som ska ta mig till Broby.

I Broby ska jag byta buss för att komma till järnvägsstationen i Osby, men ju mer jag tittar på tavlan med hålltider, desto mer förstår jag att det inte kommer att hända. Nästa buss till Osby går inte förrän 18:24, om nästan en timme. Jag ringer till Crille och ber honom kolla upp snabbaste vägen till malmö (det är möjligt att åka från Hässleholm också, nämligen). Det visar sig att jag får vänta till 18:24.
Jag genomgår en mental stålsättning, äter upp min pastasallad och härdar ut i snålblåsten.

I Osby får jag reda på att samtliga tåg har blivit enormt försenade på grund av ett större signalfel i Alvesta. Återigen sjunker mitt mod, men blir nästan omedelbart på bättre humör när man strax efter meddelar att det om ynka tio minuter dyker upp ett X2000 med slutdestination Malmö.

Några minuter i åtta står jag på Malmö C och försöker febrilt pussla ihop de fragment av ord som via telefonluren når mitt öra till begripliga meningar. Jag förstår, efter många om och men, att jag ska ta linje 7 till Östervärn.

Vid halv nio-tiden ringer jag till Crille igen, som kommer ut och lotsar mig till lägenheten och uttrycket "in i stugvärmen" har aldrig förtjänat sin existens mer än nu.
Att dyka upp på en förfest kl 20:30 med en halvliter Jelzin brukar innebära katastrof vid 23:00 eftersom man oftast ligger lite efter de andra (som började vid fem) och måste hetsdricka ikapp, men i Malmö verkar det vara så bevänt att man börjar dricka ganska sent och dessutom i minst sagt maklig takt för när jag kom dit hade alla ännu inte kommit och de som var där var på sin höjd salongsberusade. Det tog sig dock ganska snabbt och kvällen avlöpte högst normalt.

På Debaser var sig allting likt (jag har varit där fyra gånger nu) och hur detta kan vara någons favoritställe övergår mitt förstånd. Dock är det tydligen lika högt aktat som kungahuset, vilket betyder att om man inte vill bli verbalt våldtagen gör bäst i att hålla käften och bara hänga med.
Det mest uppseendeväckande som hände var när jag gick ut för att köpa mat ett kvarter bort och sedan inte hittar tillbaka, utan får låta mina stackars vänner hämta mig.

På efterfesten hos Lasse - vars lägenhet är en visuell resa till 1970-talet; vilket inte bara manifesteras av en brun tygsoffa, gula tygfåtöljer, mahognybord och en sån där hårig matta, utan även av en gammal Luxor-TV, två skivspelare och en hylla med fler LP-skivor än du kan räkna till - började logik och sunt förnuft rinna oss lite ur händerna. Hansson hade lyckats komma över en sexpack tre-femmor och tyckte det var en jättebra idé att öppna allihop på en gång. Hälften blev uppdruckna. Lite senare fick jag och Hansson ett väldigt sug efter nikotin, vilket från min sida får ses som ganska märkligt eftersom jag varken röker eller snusar i vanliga fall. I vilket fall som helst var det riktigt korkat eftersom klockan var runt fyra på morgonen; en tidpunkt då utbudet av cigg- och snusförsäljare kan anses vara något begränsat. På väg tillbaka upptäcker vi till vår fasa att vi är utelåsta. Jag tar på mig ansvaret och ringer till Crille som vid det här laget nog är ganska trött på mig och min oredighet, speciellt eftersom han är fullt upptagen med sitt nyfunna ragg; en tjej som, visade det sig, spelar amerikansk fotboll (!) på landslagsnivå (!!). Crille och tjejen, som han dagen efter tror sig komma ihåg heta Johanna, ska enligt egen och andras utsagor haft sex på vardagsrumsgolvet medan de flesta av oss sov. Jag märker lyckligtvis ingenting. Däremot störs min sömn av en dröm om en rinnande vattenkran som jag inte lyckas stänga av. Den rinnande vattenkranen består i verkligheten av Uffe, som fryser och därmed får snilleblixten att gå in på toan och tappa upp ett varmt bad. När vattnet börjar kallna tappar han bara upp nytt. Då vaknar Lasse och undrar lite vad det är som händer, öppnar toadörren (som Uffe alltså inte har låst), och finner en naken Uffe som tappar upp ett bad.
- Varför har du gummistövlar inne på toaletten, undrar Uffe.
Lasse, som tycker att han har lite större anledning än Uffe att ställa frågor, har en liten utläggning, som visar sig vara smått resultatlös, då Uffe ska ha tappat upp ytterligare ett bad innan han slutligen somnar - i badkaret. När han vaknar är han jättekall och jätteskrynklig. Han torkar sig med Hanssons handduk, som blir dyngsur, och använder den sedan som huvudkudde. Som täcke har han en annan, torr, handduk.

Dagen efter går mestadels ut på att behandla Lasses trauma efter den lilla badincidenten, äta kycklinkebab och koppla in en PS2:a i Lasses sjuttiotals-TV. Efter att ha kopplat via videon, ska vi hitta video-kanalen. Det tar en halvtimme. Sedan spelar vi Guitar Hero och väntar på att Lina och hennes kompis ska komma så att vi kan åka hem.

Att hitta ut ur Malmö är inte alltid så lätt och några U-svängar senare börjar jag dessutom bli rätt blek, något som inte underlättas av att Linas kompis just då redogör för sina bravader föregående kväll, då hon "halkade" och slog i huvudet, fick en mindre hjärnskakning och spydde några gånger, bland annat ut genom rutan på en taxi, så att den fick en massa fina fartränder längs sidan. I ungefär det ögonblicket öppnar jag bildörren och avlar fram den mest groteska spya jag sett; en svart-grå sörja som inte påminner det minsta om den kycklingrulle jag åt för två timmar sen.
- Det blev grönt nu, jag måste köra, säger Hansson.
- Det är lugnt, jag är nog färdig nu, säger jag, men har inte mer än hunnit stänga dörren förrän en eftersläntrare når min munhåla i en fart av ungefär 93 km/h och jag fontänar ut en liten, men effektfull kaskad över instrumentpanelen, öppnar dörren igen och lämnar den här gången en alldeles röd sträng efter mig.
- Blod, tänker jag och hjärtat hoppar lite, men sekunden senare talar den mer sansade delen av hjärnan om för mig att blod är mycket mörkare än så där och i kombination med en extremt stark smak av chili som brinner i hela mitt innanmäte är jag övertygad om att det var nån form av sås.
- Jag behöver inte köpa nån wunderbaum i alla fall, pikar Hansson.

Vi stannar till vid en bensinmack och lånar lite papper för att torka bort min blästring. Problemet är att skiten har hunnit torka och är helt omöjlig att få bort.
Då kläcker Linas kompis ur sig att hon har inte bara en hel drös våtservetter (thank heaven!) med sig utan dessutom en helt funktionsduglig påse. Grr!

Det dröjer inte så länge förrän den där påsen får visa vad den går för. Nu är det nån mörk, sojaliknande gyttja som lämnar mitt svalg. Det är som om vad jag än åt igår har skiktat sig och nu kommer upp lager för lager. Till råga på allt har en molande huvudvärk börjat göra sig gällande. Jag tar det lilla uns av förnuft jag fortfarande besitter tillfånga och försöker sova en stund. Det går sådär, eftersom Lina just då drabbas av en i det närmaste oändlig skrattattack. Men jag lyckas ändå nicka till lite under färden till Kristianstad.

Jag spyr en gång till innan det är dags för mig att kliva ur bilen, ta min oanvända packning och titta efter när nästa buss går hem. 40 minuter. Jag beslutar mig för att gå in på toaletten och tvätta av mig, för jag har lite spyor på händerna. Plötsligt slår det mig att jag inte har några pengar till bussen, så jag går till bankomaten, men upptäcker till min fasa att mitt Visa blivit oläsligt. Jag prövar mitt Mastercard, men jag har visst en annan kod till det kortet. Jag öppnar plånboken och tittar efter vad jag har. 31 spänn. Bussen kostar 39. Jag beslutar mig för att försöka pruta och det går faktiskt vägen. Jag lutar huvudet mot rutan och sluter ögonen. Telefonen ringer. Det är Figge.
- Skulle du se handbollen idag?

#blogg


signatur

Now where's your fucking god?!

Medlem
En snabbkurs i överlevnad

Hahaha. Fint skrivet

Inaktiv

Mycket vacker historia, bra skrivet.


signatur

Kullberg-as approved by BaratsAndBereta

Inaktiv

Och så undrar folk varför man inte dricker sprit...


signatur

Kika gärna in på PriceRunners Spelblogg där jag och Ina recenserar spel. Kommentera gärna :)

Inaktiv

VA!?!? Dricker du inte sprit? Men... då blir ju allt som vanligt...


signatur

Now where's your fucking god?!

1
Skriv svar