Finsmakare av spel och film

Man skulle kunna jämföra vad sin normalt kallas "hardcore"-gamers (vad som är hardcore är en helt annan diskussion, tetris kan vara hardcore om tillräckligt många tillräckligt skillade spelar det) med andra mediers finsmakare. Vi har cineaster som bara tittar på smala franska filmer, och tycker att dom flesta Hollywood-filmer är fördummade och ointressanta. Det finns motsvarande inom musikvärlden som bara lyssnar på Zappa eller osignade konstband. I spelvärlden utgörs dom av bland andra alla vi som över huvud taget besöker FZ.se mer än en gång i veckan.

Det är ingenting konstigt med detta, om man gräver sig tillräckligt djupt i något som börjar sväva iväg från majoriteten av konsumenterna, och vill ha lite mer och sofistikerat än det som normalt erbjuds. Men man måste själv inse när man tillhör en smalare grupp, och även förstå varför film-/musik-/spelmakare satsar mest på blockbusters och topplistehits.

Det finns dock en aspekt som är omvänd i spelvärlden. Paradoxalt nog är det mycket dyrare att serva finsmakarna av spel. Låt mig förklara. T ex kostar en Roy Andersson-film mycket mindre än en Jerry Bruckheimer-film. Det passar alldeles perfekt, för då kan den mindre publiken av finsmakare bära upp sin smak ekonomiskt. Samma sak med musik, det svenska bandet "Vapnet" har nog mycket mindre publik och mindre inspelningskostnad än Brittan, och det är helt okej eftersom fansen bär upp sin smala smak rent ekonomiskt.

När det kommer till spel är det så att finsmakarna oftast tycker om dom mest komplexa och dyraste spelen. FPS i allmänhet är mycket dyrare att göra än t ex Sims. #Killzone 2 är oändligt mycket coolare än #Flower, eller så kommer det dra in oändligt mycket mer pengar i alla fall. Indiescenen för spel servar en än smalare grupp, oftast andra spelutvecklare, men knappast dom stora konsumentera av spel. Jag tror att grupperna fortfarande är inom utveckling här, så det är svårt att säga hur det ser ut om 10 år. Vi har proffsspelare, "casual"-spelare, "hardcore"-spelare, en ny generation av spelutvecklare som inte belastas av minnena från Last Ninja 2 osv.

#blogg

Gears är i storleksordningen 10-tals miljoner sålda. Sims-serien och t ex Sagan om ringen-filmerna är i storleksordningen 100 miljoner. En ungefärlig skillnad på faktor 10 alltså.

Huruvida man vad man kallar finsmakare och hardcore handlar väl om semantik. Det väsentliga är storleken på grupperna, och om dom motiverar sig själva ekonomiskt i sammanhanget.

Ja, jag ser bristen i mina formuleringar nu...

Hur som helst, vad jag försöker säga är att våra största hits (CoD4 ca 10 mijoner) fortfarande är en fjärt i rymden jämfört med film, med avseende på investering kontra avkastning. Jag kan garantera att Sims är väldigt mycket billigare att producera än Gears.

Våra högljudda minoritetsgrupper klagar på inriktningen av spel på ett sätt som inte har någon motsvarighet i film, och dom fattar inte att dom är i minoritet ännu efter att en gång ha varit majoritet (innan Sims). Ingen blir gladare än jag av "svårare" spel som Braid eller Fallout 3, men det känns verkligen helt meningslöst att klaga på att man gör många Sims när majoriteten föredrar det. Det är väldigt enkla marknadskrafter, tillgång och efterfrågan.

Lite mer kortfattat