Solitt sömnpiller - 4/10!
<center><img src="http://www.superplay.se/medlem/bilder/_imgu.php?m=0&i=4364" width=500></center>
Du har säkert precis som jag ett gäng spel du vill spela, men inte orkar. Du vet sådana där spel som alla andra verkar älska men du inte förstår, och du tänker dig att det kanske bara är att du inte förstår storheten, och att om du får prova spelet kanske du skulle fatta vad det är alla är så upphetsade över. Mina personliga exempel är precis alla J-RPG någonsin, och <i>Metal Gear Solid</i>. Jag fattar inte grejen, men jag vill göra det. I det senare fallet, <i>Metal Gear Solid</i>, har jag försökt spela tvåan, men orkade inte någon längre stund på grund av den sanslöst dåliga kontrollen i pc-versionen (det här var under min tid som pc-exklusiv spelare). När så <i>Metal Gear Solid 4</i> kom ut, och vi fick det till Playstation 3, tänkte jag att tiden kanske var inne då jag äntligen var mogen för att lära mig älska <b>Hideo Kojima</b> och hans barn <b>Snake</b>. Men jag hade fel.
Jag satte mig med spelet under en lugn stund på Dreamhack - och satt ostörd eftersom ingen annan ville spela något som helst spel utom <i>Rock Band</i>. Introsekvensen kändes kanske lite lång, men okej, serien är ju känd för sina intron och mellansekvenser, så jag kan leva med det. Efter en stund började jag bli otålig. Jag gick och hämtade lite saft och kakor, drack lite vatten, fingrade nervöst på min laptop på sätet bredvid... Det här föreföll inte vara något intro, det verkade mer som en fullängds långfilm, dock utan märkbar handling. Efter sådär 10-15 minuter (jag skojar inte!) fick jag faktiskt spela. I fem sekunder! En ny cutscene tog över, och jag tvingades genomlida ännu fler långa filmsekvenser där soldater går, står, sitter, men i största allmänhet inte gör något intressant - ett genomgående tema för Kojimas filmsekvenser. Efter en oändlig väntan fick jag gå en bit igen, därefter vidtog ännu en filmsekvens. Och precis som alla andra mellansekvenser i <i>Metal Gear Solid</i>-serien var alla de här filmerna trista, med obefintlig pacing och ingen dialog (och när dialogen väl kommer är den infantil, dåligt skådespelad och ointressant). Det var här någonstans, efter att ha "spelat" i över en halvtimme utan att få göra någonting av värde, som mitt tålamod tog slut.
Livet är för kort för sådan här dynga, så jag stängde av och spelade lite <i>Battlefield: Bad Company</i> istället - där filmerna är både korta, välproducerade och underhållande. Kan någon ge mig ett enda skäl till att så gott som samtliga recensenter världen över (inklusive vår egen!) gett spelet MINST 9 i betyg? Om jag hade recenserat det (vilket jag antagligen inte klarat av om jag inte haft en frilansare som stått med en pistol i nacken på mig och tvingat mig att genomlida eländet) hade vi snarare rört oss i 4-området någonstans. Var är <u>spelet</u> i <i>Metal Gear Solid 4</i>?
Antagligen ger de spelet högt betyg för att de, och även många spelare (jag inräknad) inte tycker att det är tråkigt med luddiga mellansekvenser. Att vissa gör det är fullt förståeligt, synd liksom. Men MGS skulle inte vara samma sak utan alla de där fåniga mellansekvenserna, Kojimas humor, det konstiga "djupet" i handlingen osv.
Sen tror jag även att det är svårt att spela MGS4 om man inte lärt sig älska serien med hjälp av ettan typ
Nu har jag inte spelat fyran pga att jag inte har en PS3, men jag kan skriva vad jag anser om tvåan som fått liknande kritik.
Jag tycker att tvåans story är rätt trist, jag tycker att många moment är ännu tristare (leta upp bomber och spraya på dem! Eller simma omkring med en jobbig unge på ryggen) och jag tycker att Raiden är rätt fånig jämfört med Snake... men jag spelar gärna MGS2 och gillar det.
Jag kan se förbi storyn, se humorn och det härliga i att köra en runda no kill-no alert. Jag älskar de roliga codecsamtalen mot slutet och Fission Mailed när man leker lite med ett virus ;P Jag älskar när Snake pekar på sin bandana och säger "infinite ammo". Jag älskar helt enkelt det som är bra med MGS och ser inte storyns konstigheter eller de lite skummare momenten som något som drar ner spelet alls, för det andra är så mycket viktigare för mig.
Jag spelar inte riktigt MGS för storyn, smygandet eller för att få skjuta folk, utan för humorn.
It was my destiny to be here; in the box
Wow. Nu har två pers från SuperPLAY haft samma åsikt som jag... är inte helt ensam om att tycka att spelet inte är en klockren tia eller något som förtjänar massvis hype och Kojima-dyrkan. Spelade MGS4 hos en polare fram till slutet på akt tre, det var väldigt underhållande men precis som GTA4 liiite väl överskattat (fast på helt andra punkter).
Jo, skillnaden för mig är att även om jag tycker att GTA IV också är överskattat på många punkter så är det ändå en så fantastiskt upplevelse att jag köper det (även om jag inte skulle ge det en 10:a). Det gör jag inte med MGS, det finns helt enkelt inte tillräckligt mycket spel där.
