En hård dags arbete
Så du tar utrikesflyget till en större europeisk stad, blir bussad till en lokal fullproppad med platta tv-skärmar och fläskiga högtalare - gärna i bås som designats efter speltemat - får en handkontroll kastad i famnen och förväntas skapa dej en rättvis uppfattning om ett halvfärdigt spel. Samtidigt som du intervjuar en representant för spelets utvecklare.
Det här är inte ett bortskämt gnällinlägg från en snubbe som lever på att spela tv-spel, och aldrig gjort ett ärligt handtag (det har jag!), utan snarare en chans för er läsare att få en liten inblick i vad som sker bakom kulisserna. Så nu uppmanar jag mina kollegor att berätta om sina svåraste/underligaste intervjusituationer någonsin. Kanske är det en simpel 30 sekundersintevju med valfri japan på en spelmässa, där tolken spenderar 28 dyrbara sekunder med att översätta din hälsningsfras. Kanske är det en intervju som ska utföras samtidigt som du och ditt intervjuobjekt plöjer genom östeuropeisk barrskog i en andravärldskrigs-pansarvagn. Vad vet jag.
Jag tänkte börja med att berätta om min förmodligen svåraste intervjusituation hittills. För ett par veckor sedan tog jag en sväng till London för att bevittna Electronic Arts "Summer Tour", som jag bestämt tror dom kallade det. Det visades upp ett gäng riktigt intressanta spel (texter från resan, med bland annat en matig förtitt av det superintressanta Dead Space, kommer i nästa nummer av Super Play), bland annat Skate It till Wii och DS. Enligt Black Box-representanten var jag den första presspersonen någonsin att testa Wii-versionen med balansbräde-uppsättningen. Eftersom intervju-/demoschemat var ruskigt pressat hade jag en kvart på mej att spela och intervjua killen på plats. Det var ett ganska hårt test för simultanförmågan att dels hålla balansen/styra med fötterna, flippa wiimote-trick med nävarna och ställa smarta frågor på en och samma gång. Som tur var gick det skitbra (och jag fick möjligheten att ställa uppföljningsfrågor via mail) ändå.
Nu, mina vänner, är det dags för era berättelser. Skjut!
Jag har nog mest trista intervjuhistorier... antingen skitbra intervjuer där jag inte behövde anstränga mig alls för att offret skulle spotta ur sig citat på löpande band (Alla som har intervjuat Cliffy B vet vad jag menar), eller sådant som bara blev dåligt och trist. Bästa exemplet är nog en intervju i Leipzig, där pr-bruden ringde mig och sade ungefär "du har en intervju med någon på Heavenly Sword-teamet om tio minuter!". Jag hade aldrig hört talas om Heavenly Sword, och hade inte tid att göra någon research, så efter en stunds hummande och pinsamma tystnader låtsades jag få en påminnelse om ett möte på mobilen (bra trick!), ursäktade mig och gick därifrån.
Har inte heller några jättedåliga exempel.
Men.
Det sämsta är ju när man ska spela spelet och samtidigt leverera frågor till utvecklaren som demar det - utan inspelningsmanick tillgänglig!
Men visst tränar det upp simultationsförmågan och närminnet ganska bra.
Kittens are for real!
