The Elder Scrolls IV: Knights of the Nine
Att ett framgångsrikt spel som The Elder Scrolls IV: Oblivion skulle få en uppföljare kom nog inte som en särskilt stor överraskning för de flesta. Många är de som menar att Oblivion är ett fulländat spel. Det är möjligt att spelet snuddade vid perfektion, men fulländat kommer nog inget spel någonsin att vara, för trots att du kanske tycker att Oblivion har allt man kan önska sig, har utvecklarna bakom Knights of the Nine bevisat att det finns mycket att bygga vidare på.
Bra skriven recension men varför samma bilder som i princip alla Oblivion recensioner?
Dåligt med information om vad det nya uppdraget handlar om; känns som om du bara frågar oss frågan om det är en expansion eller ett bonuspaket.
Lite mer information om KotN och andra bilder så hade det blivit perfekt.
"Nothing is more intolerable than to have to admit to yourself your own errors"
Ja det är ett kul bonuspaket inte expansion som en del säger bonuspaket är det! Det har Bethesda sagt själva mä! hoppas dock att dom kommer släppa en riktig bra och fet expansion till detta fina och roliga spel! 8)
Join Star Citizen at: https://robertsspaceindustries.com/star-citizen
Feel free to use my code and get some free in-game cash(5,000 UEC):
STAR-K3RR-BQ7C
---------------------------------------------------------------------------------------------------------
"It's better to die on your feet than live on you knees"
LOL. Varför använder ni screenshots ur spelet som släpptes av utvecklarna innan ens orginal-Oblivion var släppt? Dom där är ju svingamla. Det va ju inte så att det regnade screens under utvecklingen så man känner igen varenda bild. Det känns som en lågbudgetrecension när det bara är jättegamla screens som bara visar orginalspelet.
Hitade inte skribenten print-screen knappen månne?
-------
Du bär själv ansvaret för det du läser ovan.
Själv förstår jag inte vad det är som får folk att tycka att Oblivion är så speciellt. Istället för att smida vidare på det som gjorts i Daggerfall och göra det bättre så tog Bethesda fram yxan och hyvlade bort nästan allt, i två steg. Kvar är bara ett tomt skal, känns det som.
Det krävs lite jobb för att bli Guild Master i Daggerfall, och man behöver faktiskt vara bra på att slåss om man vill avancera i Fighters Guild, på magi för Mages Guild, osv. Att bli ledare för 4-5 gillen samtidigt är mycket svårt, och kräver effektivt spelande, eftersom man kan bli degraderad om man inte gör några uppdrag på länge. Det finns språk (som tyvärr hade mycket begränsad användning) och man kan klättra.
Man kan misslyckas med ett uppdrag och få ett nytt. Det enda man förlorar är status med uppdragsgivaren/dennes grupp. Lägg till ett måhända komplicerat "Main Quest" med lite olika slut beroende på ens tidigare val.
Jag tycker att det är synd att Oblivion hyllas för hur "icke-linjärt" det är. Man är helt instängd i ett par linjära uppdragsserier som, hur man än gör, slutar med att man blir ledare för gruppen i fråga. Till råga på allt finns inga uppdrag med alternativa lösningar. Det enda sättet att klara ett uppdrag på är att följa steg-för-steg-beskrivningen man får i sina pop-up-meddelanden.
Och nej, Daggerfall var inte det första Elder Scrolls-spelet jag spelade - det var Morrowind. Oblivion är i min mening ett OK spel som räddas från avgrunden av ett antal mycket bra (om än linjära) uppdrag - främst i första hälften av Dark Brotherhood-serien. Men de hade gärna fått spara på krutet och gjort andra hälften bra, också...
Oblivion är i min mening ett OK spel som räddas från avgrunden av ett antal mycket bra (om än linjära) uppdrag - främst i första hälften av Dark Brotherhood-serien. Men de hade gärna fått spara på krutet och gjort andra hälften bra, också...
Jo Dark Brotherhood questsen räddade verkligen Oblivion. Det var flera quests där som visade vilka grymt coola saker som gick att göra med oblivions"quest-motor". Tyvärr så såg man inte till så mycket av den fantasin som fanns i designen av DB-questsen i resten av spelet. Jag tycker dom föll för det gamla vanliga "vi lägger allt krut på grafikmotorn och sedan skapar vi quests och innehåll om det blir nå tid över på slutet."
-------
Du bär själv ansvaret för det du läser ovan.
Så gott som alltid när det gäller pc. På konsol är det klurigare, tror det kräver en speciiell version av maskinen för att kunna skärmdumpa, så där kör vi officiella bilder.
I fallet Oblivion är jag dock osäker på bilderna, möjligt att pc-recensenten hade för klen maskin för att köra fullt uppskruvade reglage vid testtillfället. Men sådant är som sagt undantag.
Oblivion är i min mening ett OK spel som räddas från avgrunden av ett antal mycket bra (om än linjära) uppdrag - främst i första hälften av Dark Brotherhood-serien. Men de hade gärna fått spara på krutet och gjort andra hälften bra, också...
Jo Dark Brotherhood questsen räddade verkligen Oblivion. Det var flera quests där som visade vilka grymt coola saker som gick att göra med oblivions"quest-motor". Tyvärr så såg man inte till så mycket av den fantasin som fanns i designen av DB-questsen i resten av spelet. Jag tycker dom föll för det gamla vanliga "vi lägger allt krut på grafikmotorn och sedan skapar vi quests och innehåll om det blir nå tid över på slutet."
Gillar spelet skarpt har nog över 250+ speltimmar på Oblivion. Och jag hatar långa spel, brukar stänga av om spelet är över 15 timmar.
Jag citerar mig själv:
"Max 10 timmar" borde det kanske tolkas som. Det finns ju alltid sådana som vill göra saker sakta och sådana som vill göra det så snabbt som möjligt.
"Nothing is more intolerable than to have to admit to yourself your own errors"
Bra skriven recension men varför samma bilder som i princip alla Oblivion recensioner?
Dåligt med information om vad det nya uppdraget handlar om; känns som om du bara frågar oss frågan om det är en expansion eller ett bonuspaket.
Lite mer information om KotN och andra bilder så hade det blivit perfekt.
Jag förstår precis vad du menar, men vid just såna här recensioner var min bedömning att tyngdpunkten ligger så pass mycket på själva uppdraget att jag ansåg att det inte var värt att avslöja "storyn".
Ungefär att jämföra med en film polaren har sett. Inte vill du väl att han/hon ska avslöja vad som kommer hända?
Bra skriven recension men varför samma bilder som i princip alla Oblivion recensioner?
Dåligt med information om vad det nya uppdraget handlar om; känns som om du bara frågar oss frågan om det är en expansion eller ett bonuspaket.
Lite mer information om KotN och andra bilder så hade det blivit perfekt.
Jag förstår precis vad du menar, men vid just såna här recensioner var min bedömning att tyngdpunkten ligger så pass mycket på själva uppdraget att jag ansåg att det inte var värt att avslöja "storyn".
Ungefär att jämföra med en film polaren har sett. Inte vill du väl att han/hon ska avslöja vad som kommer hända?
Du har helt rätt; fast lite mer information kunde du kanske gett. Du hade inte behövt berätta hela storyn; men kanske gett oss en insikt om vad det egentligen handlar om... är det likt Dark Brotherhood quest serien eller kanske något helt annat?
"Nothing is more intolerable than to have to admit to yourself your own errors"
Runt 2 timmar tog det för mig
Tycker dock endå Knights Of The Nine rockar!
2 timmar? Jag är inne på min 8'e och jag har precis börjat komma igång.
Tja, vad ska jag säga? Det gick bra
<allt jag skriver är mina åsikter och ni behöver varken hålla med eller säga emot>
Jag tycker att det är synd att Oblivion hyllas för hur "icke-linjärt" det är. Man är helt instängd i ett par linjära uppdragsserier som, hur man än gör, slutar med att man blir ledare för gruppen i fråga. Till råga på allt finns inga uppdrag med alternativa lösningar. Det enda sättet att klara ett uppdrag på är att följa steg-för-steg-beskrivningen man får i sina pop-up-meddelanden.
Var inte så instängd att behöva följa spelet då. Anledningen till att jag gillade Oblivion var för att jag kunde spela det hur jag ville. Jag följde inte storyn, jag gjorde knappt några quest. Jag sprang mest runt i världen och gjorde småsaker. Spelade mer än 30 timmar.
Jag tycker att det är synd att Oblivion hyllas för hur "icke-linjärt" det är. Man är helt instängd i ett par linjära uppdragsserier som, hur man än gör, slutar med att man blir ledare för gruppen i fråga. Till råga på allt finns inga uppdrag med alternativa lösningar. Det enda sättet att klara ett uppdrag på är att följa steg-för-steg-beskrivningen man får i sina pop-up-meddelanden.
Var inte så instängd att behöva följa spelet då. Anledningen till att jag gillade Oblivion var för att jag kunde spela det hur jag ville. Jag följde inte storyn, jag gjorde knappt några quest. Jag sprang mest runt i världen och gjorde småsaker. Spelade mer än 30 timmar.
Precis, man behöver inte bry sig om huvuduppdraget överhuvudtaget och det finns mer än nog med quests även för den mest inbitne fanatikern. Skulle inte det sen räcka är det en riktigt stor community med svinbra mods också.
<allt jag skriver är mina åsikter och ni behöver varken hålla med eller säga emot>
Ett litet tillkännagivande angående bilder (eller snarare avsaknaden av dessa):
Jag menar att i och med att (som jag skriver i recensionen) jag kände igen mig i så mycket från originalspelet att jag helt enkelt inte ansåg det vara nödvändigt med ytterligare bilder.
Jag måste dock i efterhand erkänna att jag förmodligen var lite för lat, då ni läsare gjort det tydligt att bildmaterial från de nya uppdragen var önskvärt.
Hädanefter kommer således bildmaterial prioteras högre från min sida.
Jag ser det enbart som positivt att ni vädrar era åsikter här i forumet och tveka inte att fortsätta med det!
/Eric Danielsson, Recensent
100 timmar speltid i orginalet? Om man skiter i hälften av sakerna man kan göra då eller? Innan jag slutade spela med min första (eller tja.. började om en massa gånger) så hade jag kommit upp i över 200h för fan! Visst, sen tog knights of the nine ganska så kort tid, men det var för att jag redan spelat igenom alla tilläggen som släppts på internet
Jag verkligen hatade det sugiga levelsystemet där alla fiender levlade upp som min char, fast de var alltid för lätta.
Man kom aldrig till något avlägset ställe där man hittade nåt übermonster man inte rådde på förrän flera levels senare och vips så fick man den där prylen som man ju behövde för att komma upp till den där porten i det där berget osv...
Spelet var icke-linjärt kanske, men likväl otroligt enformigt.
yolo