iD Pack::Commander Keen
"Var är ljudet?" är det första jag tänker när jag startar Commander Keen då jag inte möts av något ljud alls i menyn. Samtidigt stretar mina ögon emot att få se något så lågupplöst, nu i när de vant sig med High Definition. Även kontrollerna känns väldigt konstiga, trycka hoppa och pogo knappen för att skjuta? Usch. Detta kan ju inte vara något att ha?
Men det är där jag har fel, det är absolut något att ha. Ju mer jag kör spelet desto mer kul har jag. Och efter bara 30 minuter så är jag väldigt intresserad och den gamla sköna känslan av plattformande är tillbaka. För det är inte ofta man spelar såna här spel nu längre och att komma in i det igen kan ta en liten stund och jag kan säga nu direkt att spelet fungerar lika bra nu som då, speciellt eftersom det känns att plattformande inte utvecklats särskilt mycket eller alls tills nu. Snarare har det gått bakåt då Keen är väldigt öppet i hur man kan röra sig runt på banorna, till skillnad där plattformsspel idag är en rak linje som man ska följa.
[ia=1825 Commander Keen 1: Marooned On Mars]
Storyn är ganska simpel, utomjordingar vill förstöra jorden och det är upp till det åtta åriga geniet att förstöra de ondas planer och hitta denna figur kallad The Grand Intellect. Självklart är storyn inte spelets stora punkt utan bara en bakgrund till vad du ska göra.
Så vad är det som gör spelet roligt? Jo, kontrollen över keen är skön och speliden fungerar riktigt bra. Du springer inte på en avlång bana som i Mario där du ska till andra sidan, utan de flesta banorna rör du dig också i vertikal led och du har ofta några olika vägar att gå på som leder till olika punkter (vissa måste nås och andra inte). Och de olika nivåerna måste inte köras i ordning, du väljer bana ifrån en huvudnivå, vissa är frivilliga och vissa måste du klara för att komma vidare till nästa del av spelet. Men oftast kan du välja en annan nivå om du inte orkar med att spela samma om och om igen. För tro mig, det kommer du göra.
[ia=1826 Commander Keen 2: The Earth Explodes]
För att spelet blir svårt. Förvånande svårt, det är lätt trott att detta är ett barnspel men icke, det var riktigt krångligt mot slutet. Att det inte går att spara mitt i en nivå utan endast i huvudnivån gör att man dör om och om igen. Spelet använder sig av extra liv, något du får var 20000'e poäng, men de räckte inte till för mig. Oftast fick jag förlita mig på att ladda senaste sparade spel (och jag sparade efter varje avklarad nivå). Varför använda sig av extra liv? Ett så extremt jobbigt system som bara fungerar i arkadhallarna. I Crystal Caves så hade man i alla fall ett oändligt antal försök på en nivå. För jag gissar på att jag förlorat minst hundra liv medans jag spelade.
Några till mindre saker som jag måste klaga på är avsaknaden av musik, men det går bra att köra med lite av sin egen musik i bakgrunden... men det är inte samma sak ändå. Nästa klagomål är på att i del tre finner man något av de tråkigaste miljöerna, helt gråa berg (med en mörkgrå bakgrund) som man springer runt i. Mina ögon hade svårt att se var väggarna och golven gick i början, riktigt irriterande. Tur nog lider de andra delarna inte av något liknande problem. Som jag nämnde i inledningen så är skjutandet väldigt konstigt, man lär sig till slut men det är skulle vara mycket bättre med en separat knapp för det.
[ia=1827 Commander Keen 3: Keen Must Die]
Så för att avsluta ska jag nog säga att även om det finns några klagomål på spelet vägs det upp av en mycket bättre spelkänsla, det är kul helt enkelt. Och att del 1-5 kostar 5 dollar gör det till ett bra köp. Var bara beredd på att tangentbordet kan flyga in i väggen så jag rekommenderar att bulta fast det innan ni börjar.
