Far fyller 70
Farsgubben går från att vara en hurtig man i övre medelåldern till att bli en krutgubbe. På fredag fyller han 70 och idétorkan har varit maximal. Vad ger man till någon som definitivt inte har allt och inte heller vill ha något? Bror min föreslog en resa. Min plånbok tänkte nej.
Men idag fick jag en snilleblixt. Det är åtminstone vad jag hoppas. Pappsen åker Vasaloppet varje år och har sprungit Göteborgsvarvet så länge jag kan minnas, men än har han aldrig sprungit något marathon. Tills nu, det vill säga.
Nästa år är det 100 år sedan OS i Stockholm gick av stapeln och det ska firas med ett jubileumslopp, som i största möjliga mån ska följa samma bana. Klart att det passar jubilaren som smort. Om jag ska springa själv? Tveksamt, jag håller mig till halvmaror de närmsta åren. Och choklad.
[ia=24717; large]
Kravet för att vara med är att man är svartvit... skoja ba'!
En Bamseponny av folket
Fantastiskt vad den äldre generationen får en att känna sig ovärdig.
Min (nu döda) farfar har jobbat hela livet som smed och kopparslagare, han kunde lyfta städ när han var 75. Wowow.
"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett