2011, here I come #11
The Last Story
Nu är det hög tid att knyta ihop säcken av den här bloggserien. För tusan, vi är redan i mars och jag håller fortfarande på att peppa upp mig inför 2011! Nåväl, dagens spel är något av en chansning. Det kan gå lite hur som helst för The Last Story.
Det samma får vi säga om releasen. Elaka rykten säger att det inte kommer att släppas utanför Japan och det vore en enorm besvikelse. När spelet tillkännagavs blev jag med en gång säker på att detta skulle bli de japanska rollspelens stora frälsare. Något år, ett antal skärmdumpar och några filmklipp senare är jag inte lika säker. Det ser bra ut, men ser det bäst ut?
Men jag vill hemskt gärna att Hironobu Sakaguchi ska lyckas göra ett sagoskimrande Final Fantasy för 2000-talet. Någonting som får oss som föredrog det trolska Final Fantasy IX framför den scifi-realistiska åttonde delen, som sedan dess präglat serien, att för en gång skull bli bönhörda. Om inte annat; jag vill åtminstone få chansen att bilda mig en egen uppfattning.
[ia=25251; large]
En Bamseponny av folket
Jag hoppas innerligt och ärligt att FF dras till den bättre designen och glädjen från tiden innan FFVII-XIII. Föredrog White mage Dark mage Fighter och Thief, klassen och inte...tja.
Det här!
Vad Är det för något?, ser ut som en undernärd japansk ungdom som borde sitta på sliskig klubb och smöra upp gammla kvinnor. Det eller en övertvingad sub-kultur med skadligt högt egetvärde.
"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett