Låt fantasin spela roll
Jag mot dig. Vi mot dom. Varför måste vi bråka? Det finns två tydliga falanger hos Final Fantasy-spelarna. De som är för pixelperfektionen från SNES-tiden och älskar de klassiska sagorna med drakar, kristaller och Yoshitaka Amanos karaktärsgalleri. Jag älskar de spelen.
Sedan finns det förespråkarna för Playstation-erans grovhuggna polygonfigurer, som med tiden blivit några av spelvärldens mest tekniskt kompetenta. Sci-fi-inriktningen, karaktärer med mänskliga proportioner och tydliga influenser av Tetsuya Nomuras modedyrkan har fallit många i smaken. Jag älskar de spelen också.
Final Fantasy VI håller jag som mitt favoritspel genom alla tider. Ändå tillät jag mig att älska Final Fantasy XIII förbehållslöst. Båda är fantastiska sagor med sina för- och nackdelar. Skillnaderna är milsvida men mina varma känslor är de samma. Båda är erfarenheter som jag inte skulle vilja vara utan. Varför måste vi välja? Jag vill inte. Jag vill försvinna in i den nionde delens söta sagovärld samtidigt som jag tar del av Rinoa och Squalls mogna kärlekssaga.
Skulle jag välja bort någon av delarna hade jag gått miste om stora upplevelser. Jag kan förstå att smakerna går isär men jag tror många skulle ha allt att vinna på att ha ett lite mer öppet sinne. I slutändan är vi nog alla varmt överens om att världen aldrig kan få nog av sagor, eller hur?
[ia=25464; large]
Släpp ilskan och älska sagorna.
En Bamseponny av folket
Du är en stor man!
Kan själv inte förlika mig med Final Akiba Fantasy som kommit att representera hur FF ska vara idag. (Tidus, Vaan, Count blorgski, etc..)
Älskar de tidigare spelen innan FF7 som jag på den tiden inte kunde förstå varför det är så bra som de sa att det var. Vill ha klassiska sagornas magi och inte bli påtvingad en grymnt skev syn på den löjligt överdrivna modescenen.
Att som Zero punctuation framförde det " Att vakna på morgonen med att doppa huvudet i en span med blyfärg och sen klä på sig genom att kliva på en landmina i en trendig tokyo shop är inte ett tecken på bra karaktärs design men tyvärr har den större delen av de japanska utvecklarna en annan synpunkt och lika så håller den rabbiata fanskaran med och går till våldsamt motstånd mot alla som sneglar snett eller utgör ett hot mot deras tro".
"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett
Sure de är alla väldigt nice och jag gillar både sci-fi och fantasy, men jag hade gärna sluppit alla hårgele-frisyrer och ologiska klädesval som Tetsuya ofta kommer med.
I FFXIII var just sånt nedtonat men å andra sidan är det inte Tetsuya Nomura som har designat alla karaktärerna i FFXIII heller.
Min poäng är, karaktärer kan se snygga och modemedvetna ut utan att se överdrivna ut. Jag gillar FFVII massor men jag kommer förevigt ifrågsätta hur mycket hårvax Cloud använder varje dag och det stör ju inlevelsen i ett ROLLspel.
Jag tror nog att min själ utbrast ett fett lollerz när jag läste Level för ett bra tag sedan. Om Tetsuya och att han gillade modescenen, och namedroppade referenser som han ville likna sig vid. Det komiska var att de designers han namedroppade känns inte alls som hans stil. Nomura tror ju att allt är mode bara för att han använder mängder med skärp, och något slängande tyg vid varje flickben (som är ständigt återkommande).
Idag: glädje
Igår: glädje
Så enkelt kan det vara, om vi bara dumpar principsakerna i närmsta sopnedkast. Jag föredrar helt klart Terra, Locke, Cecil och Rosa vilken dag som helst före Tidus, Vaan, Wakka och Zell. Men å andra sidan föredrar jag Tidus framför Quina.
Men nu kom jag in på ett onödigt sidospår. Alla spel har sina toppar och dalar. Om vi skriker oss hesa över taggiga frisyrer, bältesbonanza och töntiga klädval är vi snarare lika ytliga som vi påstår att Square Enix är. Bakom Tidus skrattattack är Final Fantasy X ett galet kompetent RPG. Och fastnade jag vid Quinas meterlånga tunga skulle jag gå miste om en av de mysigaste sagorna... evah!
En Bamseponny av folket
Hah Rook at the pllety Birdy,, hah, its ah Fotolergjök hai.
Comme pletty birdy i will..
--[b]KAKAWW!!![/b]
No Pleese.. Herp me! Birdy trying to kel me!
--[b]KAKAWW!!![/b].
Police:
-who could have done this?
- This is the work of ASSASIMON!
(new level of rasism, bird vs japanese man joke)
"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett
För mig dog den "äkta" FF-serien någonstans efter del tio. Många av de ursprungliga upphovsmännen drog. I och med sammanslagningen med Square Enix blev det mesta skit med FF-serien när de började superkapitalisera som aldrig förr med 118 sidospel, portningar och dylikt... Man kan väl säga att det blev akut brand fatigue, helt enkelt.
Men okej, även om vi släpper alla sidospel och skräp som släppts under 2000-talet och bara ser på de "äkta" delarna i serien? Nej, det förändringar ingenting. Efter X kom X-2 som var första direkta uppföljaren till ett FF-lir och då började spiralen nedåt... Sen kom onlinerollspelet XI som ja... är något helt annat än de tidigare spelen och nog egentligen borde hetat FF Online eller nåt.
XII var ett kalasbra rollspel men det var INTE ett FF-spel. Yasumi Matsuno är en briljant spelskapare och hans inflytande tog över riktningen helt. Ett bra spel alltså, men det gick alldeles, alldeles för långt ifrån tidigare delar och kändes inte alls som FF.
Senast har vi XIII som mest av allt känns som ett skämt om man växt upp med de äldre spelen. XIV behöver jag väl inte ens nämna?
Man behöver inte tillhöra något speciellt läger för att ha tappat intresset för FF-serien, Fredrik. Jag gillar varenda ett av FF-spelen upp till och med del tio, men därefter tycker jag serien blivit något helt annat mot var den var förr.
En intressant grej med Squares och Enix sammanslagning är att medan FF blivit ett megaexploaterat varumärke så har de trots allt haft hyfsad ordning på sin andra stora rollspelsserie... Dragon Quest. Antar att det beror på att den senare serien har begränsad kommersiell sprängkraft utanför Japan.
Onlinespelen kan jag hålla med om, de hör inte riktigt hemma där och borde ha blivit en separat serie. Men FFX-2 har gett mig mycket spelglädje och FFXIII-2 hoppas jag ska göra detsamma. Sidospåren är inte av ondo.
Varför är FFXIII ett skämt? Är det ytan du klagar på? FXIII var ett svulstigt RPG och ett fint avbräck till mer västerländska och subtila Dragon Age och Witcher. Istället för att jämföra det med dåtiden ser jag det istället för vad det är idag - en välberättad saga. I början på tok för linjärt, men något jag absolut inte skulle vilja vara utan.
Med Blue Dragon visar Mr. Hironobu att bara för att man håller sig till det traditionella behöver det inte bli bra. FF-serien prövar nya vägar och för att hålla jämna steg med branschen och spelarnas önskemål tror jag att det är rätt väg att gå. Att nästan maniskt hålla sig fast vid det förgångna (jag tittar på dig, Dragon Quest) är charmigt, men inte speciellt kreativt.
sigmons: Roligt! Jag tror och hoppas att du kommer gilla det riktigt mycket.
En Bamseponny av folket
XIII är kraftigt förenklat, fördummat, linjärt och på det stora hela ganska så menlöst. Fint att du tar upp Dragon Age, för jag skulle kunna säga precis detsamma om det.
Självklart ska man jämföra dagens spel med det som kommit tidigare. Att jämföra en produkt med en liknande är ju själva måttstocken för att kunna avgöra om den är bra eller dålig.
RPG-genren överlag har blivit enklare, lättillgängligare och ytligare på senare år. Utvecklingen är logisk i och med att utvecklarna vill nå ut till så många som möjligt. Tyngre RPG-upplevelser i exempelvis Baldur's Gate-snitt har såklart inte samma massmarknads-appeal som det på ytan sexigare Dragon Age II.
Min poäng är att jag föredrar den gamla skolans rollspel i högre grad, och jag tycker du förenklar det genom att säga att folk som ogillar exempelvis XIII tillhör något "läger" eller liknande. Atlus är ett exempel på ett mer core-orienterat RPG-företag som fortfarande spottar ur sig de lite nördigare, krävande spelen... vilket motsäger att min åsikt skulle kunna härröras till nostalgi.
Samtidigt vill jag också poängtera det självklara att det givetvis inte är något "fel" med att gilla XIII, eller liknande spel. Jag förstår mycket väl vad folk uppskattar i spelet. Grejen är bara att jag själv föredrar den "äldre skolans" upplägg, och för mig personligen har därför t ex ett spel XIII inte lika mycket att ge.
Hm, ganska svårförklarliga tankegångar där men jag hoppas det gick fram hur jag tänker.
sigmons: Roligt! Jag tror och hoppas att du kommer gilla det riktigt mycket.
Jag vet att jag gillar ff13 jag köpte spelet redan förra året men tog en paus eftersom jag inte kunde vinna Barthengelus andra gången, men gör ett nytt frösök i en ny save
bästa ff
1.ff7
2.10
3.ff13
men jag tror att ff9 och ff4 kommer slå tretton och åttan är jag lite osäker på.
Någon annan som tänker köpa ff4 till psp?
Sebbe: Förenklat? Nja, snarare förbättrat. På vilket sätt är det enormt smidigare kampsystemet sämre än originalens seglivade dito (som Dragon Quest stenhårt klamrar sig fast vid)? Fördummat? Nej. Bara för att utvecklarna äntligen kan göra sådana strider tekniken inte tillät för 20 år sedan är det inte fördummat - snarare, just det, förbättrat.
Att jämföra är kanske självklart, men det är vansinnigt lätt att försköna det förflutna. Jag föredrar FFVI på många sätt framför FFXIII, inget snack om saken, men skulle jag bli förbittrad bara för att Squenix inte upprepar världens bästa spel? Jag orkar inte. Jag väljer en gladare mer positiv väg. FFXIII är fantastiskt på sina premisser. Som jag sa - jag vill inte vara utan det.
Atlus kan jag - tyvärr - inte säga så mycket om. Jag har spelat första Persona och det avskräckte mig. Men någon gång ska jag spela igenom serien, alla sidospår och remakes (jo, dom är duktiga på den biten också).
Skojig diskussion. Vi får komma överens om att vi inte är överens.
Sigmons: Just det! Du började ju förra året. Men det är helt klart värt ett andra försök. Vissa av bossarna är riktigt tuffa, hur långt har du kommit nu.
Ska helt klart köpa FF4 till PSP. Blir till och med sugen på att spela genom hela serien för att ta reda på hur väl sagorna håller i verkligheten jämfört med mina minnen.
En Bamseponny av folket