Wow, vilken comeback!
I kategorin "idéer som både är jättekonstiga och inte alls genomtänkta" hamnar den senaste. Jag ska återvända till WoW. Den religiösa uppenbarelsen kom till mig efter 16 timmars nötande av The Old Republic i London häromveckan. Anledningen är tvådelad. Dels orkar jag inte vänta på Star Wars releasedatum som fortfarande är så långt, långt borta (och i praktiken inte ens existerar). Men tills den dagen kommer vill jag också vara flink med mina MMORPG-fingrar. Jag vill sparka sithrumpa!
Ska man lära sig grunderna riktigt ordentligt resonerar jag att det är WoW som gäller. Comebacken ligger ännu ett par veckor bort. I påsk åker Simon till Skåne och lägenheten är FF (nej, inte föräldrafri, utan fotolergöksfri). Då ska jag återvända.
Det är så många oskrivna regler, begrepp och saker jag inte känner till. Två månader med WoW i början av 2009 räcker knappast för att göra mig till något annat än en spygrön noob. Någonting som skrämde mig då, och gör det än idag, är dialogerna med mänskliga spelare. Jag vill försvinna in i en roll och låtsas att jag är dvärgen Efraim från Gruvlinge.
Skräckscenariot är att det blir så här (igen):
"At long last. After our journey over the snowy mountain tops and the stormy seas we have arrived. Let us hear a shout of hurrah!"
"Lolers. )))) Dinnertajm. BRB."
[ia=25986; large]
En Bamseponny av folket
