Assassin's Creed II - jag är nyfrälst

Första delen i Assassin's Creed-serien föll mig aldrig riktigt i smaken. Jag ville verkligen gilla det och jag hade sett fram emot det sedan det visades upp för första gången under någon E3-mässa men av någon anledning så tappade jag lusten efter bara ett par timmars spelande. Därför var jag inte inställd på någon större upplevelse när jag satte i #Assassin's Creed II i min Xbox 360, men tack och lov skulle det visa sig att jag gjorde rätt som litade på alla de som hävdade att uppföljaren för en gångs skull var bättre än originalet.

Vad är det för något?
Uppföljaren till #Ubisofts jättehit där du återigen får spela rollen som Desmond som den här gången får återuppleva minnen från sin förfader Ezio Auditore da Firenze minnen från 1400-talets Italien. Precis som i föregångaren bland akrobatiskt hoppande och klättrande med smygande, lönnmördande och svärdfäktande som tillsammans ska ge dig ett spännande äventyr där fri tolkning av vår historia kryddas med intressanta religiösa riktningar.

Gillade
Handlingen:
Som jag sagt så många gånger förut har handlingen blivit allt viktigare ju äldre jag blivit och här leverar verkligen ACII. Skådeplatsen gör sitt och eftersom jag är rätt historieintresserad så är det fantastiskt kul att få höra och läsa om alla mer eller mindre kända byggnader och personer som figurerar i spelet. Det är inte alltid det är relevant men det ökar inlevelsen något enormt. Sen måste jag också berömma Ubisoft för storyn som verkligen utvecklas till något mycket intressant i takt med att man tar sig allt längre in bland de snåriga trådarna. Och kanske framförallt att jag den här gången känner att det hela tiden går framåt och inte står stilla och stampar för det var en av de saker jag hade svårast för i ettan.

Akrobatiken
Det är riktigt kul att hoppa runt över hustaken och leka olympisk gymnast. När du hittar en härlig rutt och det bara flyter på så känns det som om man skulle kunna spendera åtskilliga timmar med att bara göra det. Om du sen avslutar det hela genom att slänga dig utför ett hustak och borra en välriktig kniv i ryggen på en intet ont anande motståndare lär du likt jag ha svårt att inte sitta där med ett nöjt leende på läpparna.

Samlandet
Jag är en samlare i verkliga livet men när det gäller spel så var det länge sedan jag orkade lägga ner tid på att hitta alla små obetydliga ting för att få ännu mer obetydliga belöningar i form av gamerscore eller trophys. Alla regler behöver ju emellertid undantag och där har jag nu #Assassin's Creed II. Utan att jag tänkte på det så fann jag mig leda reda på alla höga torn, vapen och tavlor som jag kunde lägga min hand på. Inte så mycket för att få belöningen utan för att det helt enkelt var kul.

Ogillade
Styrningen:
Akrobatiken är som sagt ett av spelets allra starkaste sidor, men just det faktum att det är så kul när allt stämmer så blir besvikelsen så mycket större när Ezio inte riktigt gör det som jag vill. Åtskilliga gånger så hoppar han åt något håll som jag verkligen inte vill eller klättrar längre än vad jag tänkt vilket i alltför många fall leder till en mer eller mindre säker död. Nu har jag visserligen upplevt betydligt värre, men det är likväl rejält frustrerande.

Striderna:
Med striderna menar jag de tillfällen då du inte får leva upp till ditt kall som lönnmördare för de är väldigt tillfredsställande utan de gånger då du måste använda mer rättframma metoder. Det är inte det att de är svåra eller frustrerande på något sätt, men de är knappast stimulerande då de ofta kan klaras av genom enkla kontringar eller matande på attackknappen. Här har Ubisoft verkligen något att arbeta på för det är trots allt en stor del av spelet.

Sammanfattning
Jag hoppades på att #Assassin's Creed II skulle vara allt det jag ville att #Assassin's Creed skulle vara och även om det kanske inte når den höga nivån så är det åtminstone ett rejält steg i rätt riktning. #Ubisoft har gjort det som man önskar att alla gjorde med uppföljare och förbättrat och förfinat på i stort sett alla fronter. Spelet har gett mig nytt hopp för serien och jag ser verkligen fram emot att få sätta tänderna i #Assassin's Creed: Brotherhood, men först måste ju priset för det gå ner till 200 kronor

#blogg

Hade det problemet i ettan, men nu i tvåan tycker jag att tempot är betydligt högre och man kommer snabbare och smidigare till de platser där man kan föra handlingen framåt... Så nu hann jag aldrig tappa suget ^^