To play or not to play

Den här dagen började oförskämt bra. 27.40 på fem kilometer är årsbästa med över minuten och mindre än fyra minuter från mitt personbästa. Ta med i beräkningarna att jag väger 15 kilo mer än när jag satte det förra våren. Lek med tanken att jag skulle kapa en minut per tappar kilo (jag har aldrig varit mycket för logik).Nåväl, faktum kvarstår; jag är i kanonform just nu.

Det var ett tag sedan jag uppdatera om mitt Assassin's Creed-marathon. Så hur går det? Riktigt, riktigt bra. Jag har klarat originalet, tvåan och dessutom PSP-spelet Bloodlines och Altaïr Chronicles till DS. Just nu spelar jag UNDERBARA (med extra stora versaler) Brotherhood. Dessutom kör jag tvåan till DS och facebook-spelet när tid finnes.

Men idag fick jag en urge för Alan Wake. Jag har ännu inte spelat det, men längtat länge på att sjunka in i det. Som jag sagt tidigare känns det som ett "Fredrik-spel". Dessutom känns det så rätt att ge sig i kast med en thriller när jag är ensam hemma. Kan jag lägga Brotherhood på is några dagar...?

Fast... jag har ett dåligt track-record med pausade spel. Alldeles för ofta påbörjar jag en titel för att ge upp halvvägs och låta känslan styra över förnuftet. Resultatet är jättemånga spel på is och få avklarade. Men... screw you, förnuft! Jag vill ha skräck.

[ia=26948; large]
Absolut, men inte förrän ikväll.

#blogg

Ganska much jo. Har hört en del kritik mot Alan, men jag peppar, hoppas och tror att fördelarna är desto större.