Teh big 5
Nu börjar jag. 102 kilo tung och med ett väl tilltaget midjemått på 108 cm börjar jag min satsning mot "Teh Big 5". Det är också en början. Jag har låtit planen växa och gro av sig själv. Ingenting har stressats fram. "Så... det blir nya målsättningar. Hur de ser ut vet jag inte, men lita på att glädjen kommer att vara den viktigaste ingrediensen." Så skrev jag i mars efter Premiärmilen.
Sedan dess har jag testat lite olika saker, men först nu är jag redo att sikta långsiktigt igen. Detta är någonting jag vill göra – verkligen vill – med hela hjärtat.
102 kilo är givetvis alldeles för mycket, herregud, på drygt ett år har jag gått upp 22 kilo. En gång i forntiden vägde jag strax under 130 och jag har levt efter mottot att "Jaja, det är i alla fall en bra bit från det!" Det håller inte att tänka så för alltid.
Vad är då "Teh Big 5"? Jo, förstår ni, det är ambitionen att slå fem personbästan nästa år. Det gäller fem kilometer, milen, halvmaran, helmaran och – ny i gänget – 30 km. Jag tänkte nämligen springa Lidingöloppet. Och Stockholm Marathon. Och Göteborgsvarvet. Och massa annat.
Igår var det "dagen 0". Då började mitt självbyggda träningsschema. Efter att ha följt en rad olika program de senaste tre åren känner jag mig redo att göra mitt eget. Lite enkelt sammanfattat går det i treveckorscyklar med en lugn, en mellan- och en tuff vecka. Målet just nu är att få in volym, men jag tummar inte på kvalitétspassen. I morse sprang jag mitt "snabbpass". 5 km på 32 minuter är inte snabbt – men det är en början.
Varje måndag (plus minus någon dag ibland) kommer jag att sammanfatta veckan som gått med all möjlig statistik, känslor och skoskav. Det blir liksom roligare om alla är med och hissar eller (gudförbjude) dissar. Starten är alltså 102 fantastiska kilo och en rondör på 108 cm. Typ såhär:
[ia=28424; large]
Jättesvensk semesterbild punkt ja.
En Bamseponny av folket
Livet på FZ har gjort dig gott!
Har passerat 90, första gången på säkert 15 år. Men glass är så jävla gott.
