Att varva ett spel...

Att varva ett spel. För mig har det alltid varit och kommer alltid att vara synonymt med att klara ut ett spel för andra gången. Man klarar ett spel och varvar sedan det, solklart!
Om man startar tvåa i en tävling på tre varv och går om ettan strax innan mål så har man ju inte varvat denna, man har bara passerat, däremot kan man ha varvat trean som snubblade och satt och snyftade en stund i diket under varv två...
Är väl antagligen jag som börjar bli gammal eller något men stod igår och byggde upp en ny sektion med surfplattor på jobbet, 12 iPad, 2 Windows och 27 Androider, marknaden växer... I alla fall kom ett gäng snorungar och gick förbi med ett visst nytt spel, som vi sålde till tokminus, och snackade i mun på varandra. Den ena sa att han skulle "varva spelet ikväll" medan den andra snackade om att han inte trodde spelet skulle vara så kort. Efter en stunds lekande och tjattrande vid Sonys tablet så förstod jag att dom verkligen menade att en genomspelning av ett spel var att varva det!

Upprörd över dagens ungdoms okunnighet diskuterades ämnet lite på jobbet och alla enades snabbt att skolan idag verkligen behöver mer pengar...

När jag var liten... så hade man spelmaskiner som NES och Game & Watch och andra klassiker. När man klarade spelen på dessa sparades ju inte saker som dom gör i dag, därför satt man ytterligare ett dygn för att klara ut spelet igen för polarns brorsas kusins lillebror hade varvat det och hade fått andra varianter på fiender än dom vanliga. När man sedan fick låna en äldre kompis fuskbok så kunde man dessutom hitta den där hemliga gången som gjorde att man varpade förbi ett par världar och kunde lättare varva spelet ännu flera gånger.

Men okunnighet straffas som tur är i vissa extrema fall även i vår värld och för dom som stått i butiken och tjattrat innebar det en kort fråga av tjejen i kassan, några tafatta försök att hitta plånboken som tydligen "blivit kvar hemma" och sedan en skamsen blick mot spelet som togs om hand i kassan. Glöm aldrig legitimationen även om det inte hade spelat så stor roll i just detta fall... h a h a ...

Också kul med åldersgränserna, har haft en del roliga kunder angående det...
- 18 år?
(Några tafatta försöka att hitta den där plånboken som man plockade fram pengar ur nyss när man stod i kön men som nu tydligen är helt bortblåst...kanske ska ropa ut till vakten att det finns ficktjuvar i butiken, tyvärr var man inte så elak just då...)
- Nehej, inte det. Tyvärr.
10 minuter senare...
- Min son ska få köpa sina spel själv, det är hans lagliga rätt!
(...eh, jo visst eller hur...)
Nästa dag, intågande i snabb takt med blicken riktad mot min kollega och total ignorering av mig som trots allt är närmast...
- Hur kan ni sälja såna här spel till mitt barn, ni borde skämmas!
- Nej men vi frågar al...
- Ska jag behöva ringa efter polis för att ni ska göra ert jobb eller!
- ...ursäkta men var det inte ni som var här igår och köpte spelet som er son inte fick köpa...nähä, inte det, måste varit någon som liknade er...

Och med allt retro i huvudet så blir man ju lagom glad i brallan av att Nintendo släpper en specialutgåva utav 3DS med Zeldamotiv. Lycka är något jag brukar känna så där en gång per år men att se detta är något helt annat!

#blogg