Lost Odyssey

Medlem
Lost Odyssey

Har spelat en del Lost Odyssey igen på sistone. Jag fick spelet på mellandagarna som julklapp från Karuchi (Jag gav honom Okami till Wii om någon undrar). Till honom då sa jag såhär "Åh, vad bra du köpte det för det är ett sådant tveksamt spel som jag inte riktigt vet om jag velat köpa eller inte" vilket var sant. När spelet kom så fick det 4/10 utav Super PLAY men där var även en Andra Åsikt som gav spelet 8/10 med motivationen att det påminde så mycket om de gamla Final Fantasy-spelen, vilket det gör. Det här spelet hade kunnat lika gott ha varit gjort 1997.

Det anar ni nog att det är på både gott och ont. Det är kul för det är alla dem här gammeldags turordningsbaserade striderna med massvis med olika skills och spells. Men så är där också t.ex. random enemy encounters, vilket känns grått och gammalt. Och varför är det bara Pokemon bland de japanska spelen som fattar att vi spelare vill kunna spara när som helst i våra rollspel?

Nu när jag har plockat upp det igen så minns jag inte riktigt varför jag hata det så mycket för ett halvår senare (kan bero på att Star Ocean var så jävla svindåligt att allting känns som guld och gröna ängar numera). Det var något om att Cooke och Mack, de där tillsynes obligatoriska skitungarna som varje JRPG måste dras med, förstörde allting. Det var nog också något med att Hironobou Sakaguchi (Final Fantasys pappa btw), spelets ledande spelutvecklare, utlovade en story som var "LOL 2DEEP4U!" men någon sådan har man inte stöt på ännu. Det är mer en traditionell story om god versus ond som till en viss del påminner om Final Fantasy IV (spoiler: vissa personer kommer från yttre rymden!). Och så var det Ming Numara, klädd som en porrdrottning som ska vara en, ja, drottning. Och Jansen (obligatoriska snuskhummern) sjunger en pinsam poplåt på engelska lite längre in i spelet som river ner den fjärde väggen totalt. Mellansekvenserna är faktiskt väldigt fula också, tack vare de här rutorna som ska zooma in på karaktärernas ansikten.

[ia=485774; medium]

Men jag har kul med spelet trots allt det. Kul med Black Magic och White Magic. Kul med formationer. Kul med Immortals och Mortals. Skurken Gongora påminner en del om Jafar från Aladdin (han t.o.m förvandlar sig till en jättestor orm en kort bit in i spelet) och det är skoj. Jag gillar skurkar som får mycket screen-time. Det är något som jag faktiskt saknar i Mass Effect, Skyrim (även om Alduin är ganska badass) och Final Fantasy XIII. Är skurkar inte så mycket roligare att slåss mot om de beter sig som Jokern eller Sephiroth? Vad är en saga utan en riktigt ond skurk?

Jag har spöat både King Kelolon och Holy Beast nu och fler side-quest bossar ska få stryk innan jag ger huvudskurken stryk och lägger undan det här spelet.

#blogg

Redaktör
Ponny
Titel

Åh! Vill spela det någon gång men skjuter alltid upp det pga de smårisiga betygen. Nu blev jag sugen igen.


signatur

En Bamseponny av folket

Medlem

Jag är likadan när det gäller sånt, men ja, det är inget dåligt spel om man bara kan glömma den löljigt höga hypen den hade förr. Gillar man de gamla Final Fantasy-spelen så gillar man nog detta.

Japansk karaktärs design behöver inte ens nämnas längre än associationer till stora tuttar med lika stora urringningar och bälten/spännen/stripjoint står lika klart som solen på himlen.

Lost Odyssey har en grymt sorglig historia med djupa tematiska frågeställningar som vänder upp och ner på allt som vanligtvis släppas ur Jrpg-säcken.
Har aldrig gråtit öppet framför andra människor till den grad som Lost Odyssey tvingat mig till, Och jag gillar det.
Humorn, fienderna, bossarna, och världen ger mig intrycket av att livet har många sidor, och att odödlighet inte alltid är så önskvärt som vissa tror.

Jag rekommenderar att spelaren är från 18 år uppåt och har helst låtit sin hjärna mognat med värdighet, ty detta är djupt och belönande. Glöm inte att läsa alla gömda små berättelser, de är guld värda.

De klassiska fällorna finns tack vare arvet dess genre dras med, men nog skulle jag ge L O en stark 8/10, eller 4/5 som FZ standard betygsättning.


signatur

"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett

Medlem

Om du menar med A Thousand Years of Dreams med sorglig historia så... jo, lite grann, men ärligt talat är de bara smöriga och inte alls djupa och sen är de dessutom helt segregerade från huvudstoryn. Stör mig på att man inte ens kan besöka de platserna som dessa Visual Novel-sekvenser utspelar sig på. Nu har jag inte klarat spelet ännu, men jag tror inte jag kommer fälla nån tår innan spelet är slut. Väldigt kul spel dock.

Medlem

Fast med det sagt, tro inte att jag hatar A Thousand Years of Dreams-sekvenserna, jag tycker dem är otroligt mysiga avbrott och de hjälper till att höja stämningen. Passar perfekt in i ett långt JRPG

Jag menade spelets egna story.
Men kom ihåg att de Visuella novellerna inte är helt bortkopplade från spelet, de är minnen.
Vi hittar dessa storys gömda vid ting, som Cain förknippar med en händelse för länge sedan under sitt eviga liv. Han minns. Det vi läser har hänt. - kom ihåg det, och gråt, tro mig det känns bra.


signatur

"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett

Medlem

Jag får återkomma när jag har klarat spelet. Hittills tycker jag att huvudstoryn är något som jag har hört flera gånger innan, den känns väldigt Hironobou Sakaguchi liksom.

...that it does.


signatur

"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett

Har varit nyfiken på det tidigare, är detta något för en hårdrockare som gillar F.E.A.R 3?


signatur

FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego

Skrivet av walter_iego:

Har varit nyfiken på det tidigare, är detta något för en hårdrockare som gillar F.E.A.R 3?

Nej, det är för självsäkra personer som inte räds att fälla en tår.


signatur

"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett

Då är det något för mig, jag gråter varje dag.


signatur

FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego

1
Skriv svar