Back from the dead

Flakmonkey
Back from the dead

Uj uj uj vilken vecka det har varit och det helt oplanerat. Låt mig ta det hela från början.

I lördags skulle ett gäng glada nära och kära skulle komma hem till mig där jag och flickvännen skulle ordna en fest i all sin enkelhet. Redan på morgonen kände jag att allt inte stod helt rätt till. Jag hade lite ont i magen, men inte värre än att jag trodde att det skulle släppa. Lite magknip helt enkelt. Så höll det i sig under dagen och när gästerna skulle komma så kändes det av betydligt mindre, vilket jag nu i efterhand tror kan bero på att jag helt enkelt hade så mycket att göra att glömde bort det.

Efter att kvällen gick vidare så fick jag dock ondare och framåt 22-23 började jag få sån ont att jag var tvungen att lägga mig på rummet. Då var smärtan i hela magen och mer eller mindre konstant. Dock så var man ju korkad då och visade inte riktigt hur ont det gjorde. Visst jag låg där inne men jag sa hejdå några troppade av och det var inte förrän jag började kvida rejält framåt 01 som jag fick något rejält smärtstillande i mig.  Det hjälpte så pass att jag kunde avsluta kvällen okej och somna in med förhoppningen att det skulle bli bättre.

Den förhoppningen grusades dock rätt fort då jag vaknade runt 08-tiden. Smärtan från den sen kvällen/tidiga natten var tillbaka och nu var det enligt flickvännen bara att åka in till akuten. Vet inte om jag gjort det själv faktiskt, så korkad är jag, men det visades sig ju nu att det ibland är bra att ha någon som har koll vid sin sida. Närmaste vettiga akut för mig är södersjukhuset där vi anlände innan 10 och fick en första undersökning där det konstaterades att jag förmodligen hade en inflammerade blindtarm. För att ta reda på det ville de emellertid skicka mig till ultraljud men där kunde de inte ens hitta någon blindtarm, något som uppenbarligen sker i 10% av fallen.

Nu var det bara att vänta på att bli inlagd vilket jag blev runt 14 om jag minns rätt då jag hamnade i ett rum med perfekt utsikt över helikopterplattan tillsammans med tre rumskamrater. En av dessa hade jag under hela min vistelse, en lite mystisk man som jag tror stuckit sig i magen med en kniv för att stilla några inre. Hur som så såg han rejält sargad ut och som någon som inte haft ett helt klockrent liv.

Men men, eftersom de inte kunde komma fram till något definitivt med ultraljudet skulle jag röntgas och det fick jag göra runt midnatt. Fick åka  in igenom en sån där maskin ett par gånger och sen var det klart. Extremt snabbt och jag förstår inte riktigt varför det var så lång väntan på att få en tid där såhär i efterhand. Resultatet av detta fick jag sedan höra under måndagen och då var budet inte det bästa. Min brindtarm hade brustit och det hade spritt sig så mycket var att det inte var säkert att operera. Behandla med antibiotika var då bästa alternativet och hoppas på att det skulle hjälpa, om inte fick det bli operation ändå. 

Den banan höll vi fram till eftermiddagen då jag fått rejäl feber och läkarna då kom fram till att det ändå måste opereras och det under natten. Inte det roligaste beslutet jag fått, men jag kände ju till att blindtarmsoperationer är vanliga numera och att jag aldrig har hört om när det gått illa så det skulle ju inte vara någon fara. Sen på natten till tisdagen skedde då operationen och jag vaknade upp med en ny smärta, den man har efter en operation. Skönt som tusan att slippa den gamla för även om det ju aldrig är kul med smärta så är det betydligt skönare med en som man vet kommer bli mindre med tiden.

Tisdagen och onsdagen gick sen mest åt att bara läka så bra som möjligt  och få igång kroppens system. Att få igång kissandet är ju ett äventyr i sig som slet rejält eftersom man var tvungen att ta sig upp ur sängen varje timme för att se om man kunde tömma blåsan tillräckligt. Efter det är det ju nummer två som ska komma igång även om det visst inte är lika kritiskt att det kommer igång på direkten. Men  det är ju sånt där man får räkna med när man opererar sig i buken. Det är ju en rätt stor grej att gå in där och rota.

Smärta blev mindre med tiden och på torsdag eftermiddag kunde jag hämtas av flickvännen. Inte i prima form direkt och kunde inte göras särskilt mycket när vi plockade ihop grejjer som jag behövde under min rehabilitering. Den sker ju inte hemma hos mig utan hos tjejens föräldrar där vi är husvakter. Passar mig utmärkt för då kan man sitta lite ute också i solen.  Hursom så har det sedan jag anlänt här gått lugnt till.

Idag känns det betydligt bättre. Smärtorna som infaller när jag är helt still är i det närmaste borta. Det hugger fortfarande till när jag rör mig, hostar, andas tungt, etc men det får man ju räkna med. Jag kan gå ut och promenera kortare sträckor, äta normalt och allt sånt där men tempot är ju inte riktigt detsamma om man säger så. Spela TV-spel går ju också bra vilket hjälper en del måste jag säga

Så ja. Det har varit en minst sagt händelserik helg. Nu i efterhand har jag ju också fått höra att operationen jag genomgick har en 20% risk att sluta med döden så den var än mer dramatisk än jag trodde. Tacksam för att jag inte visste om det då, men jobbigt för tjejen som ju var väl medveten om det tack vare sin studier men ju som inte fick visa det å något sätt.

Hon var så stark och jag är så stolt över henne och glad över att jag har henne. Och tack alla ni som skickade mess på telefon, facebook, etc och förstås ni som hälsade på! Var en enormt stöd och hjälpte väldigt mycket.

#blogg

Medlem
Back from the dead

Skönt att höra att allt löste sig bra! Välkommen i klubben förresten ("We who eat grapes and swallow the seeds!"), min blindtarm sprack strax innan operation, men det är länge sen nu.

Minns hur min svåger (dåvarande systers pojkvän) lyckades få mig att storgarva ett par timmer efter operation. Den smärtan var ingen höjdare!

Rehabiliteringsfasen efter bukoperation har du ju erfarenhet av som tur är. Hoppas allt är 100% igen snart!


signatur

Cptn BaseballBatBoy!

Antikvitet

Välkommen tillbaka. Ett 1up är inte gratis, se till att göra det bästa av tillvaron nu!


signatur

John Severinson, före detta chefredaktör - Läs min blogg

Inaktiv

Underbart att höra att allt gick bra. Det var bra att ni åkte in på akuten direkt, det ska man alltid göra.

Jag är glad att allt gick bra, och att din upplevelse blir ett uppvaknande för andra som undrar, med det menar jag precis som showerguy skrev, tveka inte utan sök hjälp tidigast möjligt.

Och tack för din välskrivna redogörelse, den visar varför du är en av mina favorit skribenter. Och nu slipper jag se på något sjukhus drama på tv, jag fick mitt.


signatur

"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett

Du är tillbaks på nolltid igen, Simon!

Ja, det kunde ha gått riktigt illa. Nästa gång du har ont, tveka inte att söka hjälp, "don't take it like a man"

Om du har mycket soffliggande framför dig den närmsta tiden rekommenderar jag inte spel, utan massor av bra böcker. Det är bättre för rehabiliteringen.


signatur

FZ - SAMLADE SKRIFTER: #walter_iego

Formaldehyd burk??


signatur

"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett

Flakmonkey

Mjo att vara macho och ta smärtan kan uppenbarligen leda till att saker och ing blir värre än vad de beöver vara och jag måste ju li bättre där. Samtidigt så har jag förstått det som att många kommer in akut för skitsaker som att de har fått ett blåmärke, har lite ont i halsen eller att ett knä har strukat i 10 år. Och sånt tar ju tid från riktiga patienter. Jag tror det bästa är att ringa medicinakuten eller vad de heter först, om det nu inte är uppenbart akut förstås, då får man svar fort.

Böcker är ju enide också. Får se om jag hittar någon intressant här

1
Skriv svar