Tatuering

Standardmisstaget 1A är att göra för litet, ha det i åtanke. För övrigt tycker jag motivet, som det är utformat, skulle passa PÅ armbågen.

Helt klart ska du ha den i pannan

"M" står för "mamma".

Och Matlåda, Vi får hoppas att Zombieapokalypsen uteblir.

Den har redan börjat. Har du sett vår regering?

Jag har sett kultureliten.

Jag går mot strömmen och säger att jag inte behöver eller vill ha tatueringar för att hävda mig.
Däremot måste jag erkänna att vissa tatueringar kan vara riktigt snygga, som en f.d. bekant som hade en välgjord tatuering med Jack Sparrow.

I slutändan är det ditt val, men känner du några som helst tvivel så är det bättre att vänta. Det är ändå en permanent grej och vissa potentiella arbetsgivare ser mycket negativt på sånt.

Personligen skulle jag aldrig ens komma på tanken att tatuera mig och jag tycker att det är så gott som uteslutande vidrigt fult. Så mitt råd är att du hoppar det helt och hållet och gör något roligare istället.

Har sett märket rätt mycket men aldrig fattat att det är 4 "M" haha:)
Men kör hårt ..trodde dock du skulle ha

Jag tycker det nog är viktigt att tänka på hur man kom fram till tatueringen...

1. Jag måste ha en tatuering, måste bara först välja en tatuering.

2. Den tatueringen vill jag ha, nu går jag och tatuerar den.

Jag kan ha fel, men jag tycker nog att "2." är det man ska gå efter. Man vill ha en tatuering för att man hittat en, man vill inte ha en tatuering för att sedan leta.

Det tror jag förhindrar många att ångra sina tatueringar senare i livet.

Killen spelar gitarr, det är en viktig del av den visuella profilen, dessutom diggar damerna det Jag skulle kunna tänka mig en lite bild, en fjäril på rumpan... ?

Nej, jag bara skojar.

Ett porträtt av Leonard Nimoy på vänstra ballen hade inte varit fel

Har personligen ett flertal tatuering, men skulle inte rekommendera att tatuera in en symbol från t ex ett band eller liknande. Har aldrig hört någon som varit direkt nöjd med motiv efter ett par år och i många fall slutar det i cover-ups. Är dessutom rätt säker på att du kommer få en hel del dumma kommentarer om du tatuerar en sån välkänd symbol, ungefär som med kanji tecken. Men om du inte bryr dig om mina åsikter eller några andras, så är det bara att köra.

Ordpolisen informerar: här i Stockholm hade folk höjt ett extra ögonbryn av den meningen, då "balle" är den motsatta sidan här uppe.

skulle va en bild på Vic Rattlehead

Det tänkte jag på och syftade exakt på vad de inte trodde jag menade. Vi skåningar är lite lustiga.

Eller så är det Stockholmarna!

Folk har en ovana i allmänhet där de tror att det är ok att kommenterar folks tatueringar, speciellt när de inte har något vettigt att säga och de säger det gärna högt. De flesta människor brukar ju ha folkvett nog att hålla käften vanligtvis när de vill kommentera något om andra människors utseende, när det kommer till tatueringar så verkar detta folkvett lysa med sin frånvaro.

Det som var själva grejen, med andras åsikter. Bryr du dig inte om dom så är det bara att köra.

Jag har aldrig hört någon klaga på någons tatueringar i hela mitt liv, så vida den inte sitter i just pannan

Som sagt, talar bara utifrån mina egna erfarenheter och det handlar inte om folk du umgås med. Märks rätt bra att ni själva inte har mycket tatueringar eller umgås med vänner som har det. I Sverige är folk lite reserverade, men i t ex Tyskland har jag varit med om att folk börjat dra i ens kläder för att få så resten av tatueringarna. Inte bara vid ett tillfälle dessutom. Om folk är villiga att börja dra av dig kläderna, så är det rätt uppenbart att de är villiga att tala om för dig precis vad de tycker om dina tatueringar. Vilket är desto vanligare i Sverige.

Har dock aldrig haft några problem när det kommer till jobb och arbetsgivare, jobbar inom skolans verksamhet som lärare. Inga problem där.

OK, då hänger jag med i dina tankegångar.

Walter, på med kläderna om du besöker Tyskland