Somewhere under the rainbow
Kusligt, jag har nästan en exakt likadan bild.
Fortfarande blir man förvånad, sen glad, av att se en regnbåge.
Lockar verkligen fram tankar om magi, lycka, nystart och hur mörkt du har det så kommer alltid chansen att se en regnbåge finnas i slutet.
Tack för denna blogg Andreas
"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett
Det är onekligen en fascinerande upplevelse varje gång. Det roliga var att jag precis läste om regnbågar i en av Richard Dawkins böcker timmen innan, och körde åt sidan och plåtade. Det är, som han säger, verklighetens magi.
Tack för att du läser Traveller. Dina kommentarer blir aldrig tråkiga
En gång såg jag två regnbågar. En framför mig, och en bakom mig, det var surrealistiskt ska ni tro.
God, I have a bug to report!
Guds heliga kods-apor kommer strax ta itu med problemet...
Mr. Smith?
... And friends..
Awesome! Då kan de få flytta en privat tropisk oas till mig, när de ändå håller på.
Eller den härligare versionen från Wizard of Oz.
Har ni inte sett filmen så rekommenderar jag den starkt!
Every trophy counts...
Jag föredrar fortfarande min version :P. Originalet är väl dock inte helt dumt heller.
Verkligen inte dumt. Hon (Judy Garland) var bara 17 år under inspelningen. Otroligt vacker röst.
Every trophy counts...