NX2 för noobs

Igår kväll var jag så hos min vän och foto-kollega Macs Moser för att lära mig lite mer om NX2, ett bildredigeringsprogram.

Anledningen? Jag har ju en gång i tiden köpt Photoshop och använder mig dagligdags av detta program. Fram till att jag stötte på patrull med nya kamerorna. Varken min nya D7000 eller D800E stöds i CS4 utan man måste göra en uppgradering till CS5 eller 6. En rätt kostsam historia (trots att jag bara uppgraderar) på dryga 2500:-

Som tur var hängde NX2 med min D800E vid köp och det är Nikons egen variant av bildredigeringsprogram. Ett mycket kompetent sådant!
Som med alla nya saker är det en inlärningskurva... för min del har den varit rätt flack, rätt länge. Frustrerande att sitta med ett fint redigeringsverktyg men inte kunna använda det.

Det har slutat med att jag helt sonika öppnat mina raw-filer i NX2 för att spara ut dem som JPG, sedan öppna dessa JPG-filer som RAW i CS4. Inte helt smidigt och naturligtvis tappar jag en hel del information på vägen med konverteringarna mellan raw och jpg.
Men jag har gjort så för att jag helt enkelt inte blivit vän med NX2, och det har varit frustrerande eftersom jag förstår att det programmet besitter en inneboende potential som överstiger photoshop på många sätt.

Sen en dag råkar jag stöta på Macs inne på Rajala i Malmö. Han jobbar dagligdags med NX2 och har gjort samma resa som jag, från CS4-5-6 till NX2. Han är helt övertygad om att NX2 kan göra underverk för vem som helst, bara man har lite skills.

Snäll som han är föreslog han att han ju kunde lära mig lite grunder.
Det var alltså det som tog plats igår.

Jag var taggad till tusen och hade laptop och ritbord med mig upp till honom. Vi kopplade in hans feta laptop till plasma-tv'n på bästa pedagogiska vis. Han satt i soffan och körde igenom programmets alla basic settings och funktioner och jag satt som god lärling vid sidan om och försökte hänga med på min egen dator.

När huvudet kändes sprängfullt hade vi antagligen inte gått igenom mer än vad man absolut minst måste känna till, om ens det. Men jag var nöjd och glad och hade fyllt på ryggsäcken med en massa bra kunskap.

Hem åkte jag och försökte genast fortsätta arbetet. Tänk vad snabbt man glömmer! Jag slet mitt hår med de enklaste inställningarna och önskade att jag kunde åka tillbaka och fråga igen... kan ju berott på att jag var ruskigt trött också. Ska hem och göra ett nytt försök i kväll.

Det får bli fler kvällar hos Macs om han ställer upp, för NX2 visade sig ha många trevliga funktioner som jag nu bara måste hamra in i min CS4-hjärna. Ibland önskar jag att min hjärna var en SSD-disk som jag bara kunde mata in en flashdrive i med nya drivrutiner och vips så var man en mästare på t ex NX2.

Men när man åkt över 30-strecket ska man ju inte ens försöka lära sig ett nytt språk... än mindre ett nytt bildredigeringsprogram kanske?

#blogg

Ja det är väl så. Gäller att komma över tröskeln bara så känns det nog mer intuitivt och förståeligt. Men uppförsbacken känns lång

Vet inte, det verkar inte som att CS4 är särskilt samarbetsvilligt med varken D800E eller D7000-filer. Kanske kan jag spara det i TIFF, men filerna blir ju så sjukt stora!

Det är absolut sant, men det är onekligen så att man får svårare att göra dessa nya "motorvägar" i hjärnan. För ett barn som inte har dessa ännu är det ett stort virrvarr, ungefär som den engelska landsbygden med vägar överallt. För oss vuxna ser det mer ut som L.A. med stora vägar som går till mer eller mindre samma mål varje gång.

Jag ska försöka göra ett besök till den engelska landsbygden igen.