Gästkrönika – Spel är ett hårt arbete
Spotta i nävarna och kavla upp armarna, nu ska vi ha roligt. Det räcker inte att spel bara underhåller oss, eller?
Kul att ni gillar söndagsläsningen. Har ni månne önskemål på andra gästkrönikörer?
Kul att ni gillar söndagsläsningen. Har ni månne önskemål på andra gästkrönikörer?
En blandning av krönikörer vore allt skoj! Då får man läsa om åsikter från olika perspektiv!
Bra krönika den här gången med förresten! Nästan att man borde skicka den till sin antispel-mor
Everybody needs help.
Kul att ni gillar söndagsläsningen. Har ni månne önskemål på andra gästkrönikörer?
Varför inte lite input från speltillverkare? Nu gör ni intervjuer lite då och då, vilket kanske gör att min fråga skjuter sig själv i foten, men gärna så mycket krönikor från alla möjliga håll i branschen. Spelforskare, utvecklare, artister och så vidare.
OT: Grym krönika, tack Thomas!
"Det kom en rapport här om dagen. En som sa att ungefär sju av tio svenska föräldrar tycker att dataspel utvecklar barnets förmågor. Hälften tyckte dessutom att det uppmuntrar kreativitet."
Spel används väldigt mycket i skolan, både på datorer, men framför allt mer och mer till tablets. Många spel utvecklas just för detta ändamålet och jag kan tänka mig att många föräldrar tänker på sådana spel när dom säger att de utvecklar barnens förmågor, och kanske inte på mainstream spel. Men sedan finns det även de som på väldigt kreativa sätt använder spel som ex. Minecraft i utbildningen, både för barn och vuxna.
De allra flesta forskningsrapporter som beskriver spels inverkan på undervisning tyder också på att de har en väldigt positiv inverkan, både på lärande och engagemang.
Summa sumarum; jag tycker inte alls det är konstigt att fler och fler ställer sig positiva till hur spel påverkar barn.
Mycket läsvärt som vanligt, och som vanligt tackar jag för det!
"A word to the wise is infuriating." - Hunter S. Thompson
http://www.fz.se/bloggar/min_kamp/
"Varför ska just spel uppfylla andra saker än film, litteratur, musik eller konst?"
Så skribenten menar att ovanstående konstformers syfte är att glädja och underhålla?
Om Thomas läser detta hade jag uppskattat om han svarade och utvecklade sitt resonemang bakom det påståendet.
I min mening är det stora problemet med spel att intellektuella, utmanande och filosofiska teman aldrig diskuteras i mediet, glättig underhållning har varit spels yttersta syfte sedan starten.
Jag tror det var RPS som skrev något i stil med att "spelmediet är nu lika gammalt som film var när Fritz Lang regisserade Metropolis, var är spelets motsvarighet?". Det tål att tänkas på. När skall spelvärlden växa upp och inse att konst inte handlar om lättsmält underhållning och tillfredsställelse av puerila fantasier?
Jag anser faktiskt att spel har otrolig potential som konstform. Att inte bara få återberättat historier för sig utan även att få uppleva dem i första hand. Tänk att få känna de känslor som Raskolnikov känner i Brott och straff, eller uppleva det som Isak gör i Smultronstället.
Jag vet att många kommer tycka jag låter pretentiös, men skall inte spel som kulturform tillåtas spänna över hela spektrumet? Jag väntar i alla fall på den dagen då vi får en spelens Bergman, Strindberg eller Fellini, även om det nog kommer ta många år av pang-pang, marinsoldater och online shooters innan vi är där...
Imperator
Tack för en trevlig krönika. Bra läsning så här på söndagskvällen.
"It is by caffeine alone I set my mind in motion. It is by the beans of Java that thoughts acquire speed, the hands acquire shakes, the shakes become a warning. It is by caffeine alone I set my mind in motion."
"Varför ska just spel uppfylla andra saker än film, litteratur, musik eller konst?"
Så skribenten menar att ovanstående konstformers syfte är att glädja och underhålla?
Om Thomas läser detta hade jag uppskattat om han svarade och utvecklade sitt resonemang bakom det påståendet.
I min mening är det stora problemet med spel att intellektuella, utmanande och filosofiska teman aldrig diskuteras i mediet, glättig underhållning har varit spels yttersta syfte sedan starten.
Jag tror det var RPS som skrev något i stil med att "spelmediet är nu lika gammalt som film var när Fritz Lang regisserade Metropolis, var är spelets motsvarighet?". Det tål att tänkas på. När skall spelvärlden växa upp och inse att konst inte handlar om lättsmält underhållning och tillfredsställelse av puerila fantasier?
Jag anser faktiskt att spel har otrolig potential som konstform. Att inte bara få återberättat historier för sig utan även att få uppleva dem i första hand. Tänk att få känna de känslor som Raskolnikov känner i Brott och straff, eller uppleva det som Isak gör i Smultronstället.
Jag vet att många kommer tycka jag låter pretentiös, men skall inte spel som kulturform tillåtas spänna över hela spektrumet? Jag väntar i alla fall på den dagen då vi får en spelens Bergman, Strindberg eller Fellini, även om det nog kommer ta många år av pang-pang, marinsoldater och online shooters innan vi är där...
Nu orkar jag inte besvara din uppsats med en egen men det du pratar om finns redan. Alla spel är inte ämnade att tillfredställa "puerila fantasier" och om det faktiskt är din uppfattning så säger det mer om dina val än om spelet som medium.
Bioshock är ett narrativt mästerverk som blandar vacker artiktektur med politisk satir och en stark berättelse.
Spec Ops - The Line har en stark psykologisk gripande historia som hyllats av otaliga kritiker.
Dear Esther... ja kan man ens beskriva det som ett spel? Interaktiv film känns mer passande.
Heavy Rain - samma grej. En interaktiv berättelse om människoöden snarare än ett spel.
Braid, gullig plattformare med handmålade kulisser eller en eufemism för atombomben och människans destruktivitet?
Etc etc etc
Bioshock är ett narrativt mästerverk som blandar vacker artiktektur med politisk satir och en stark berättelse.
Spec Ops - The Line har en stark psykologisk gripande historia som hyllats av otaliga kritiker.
Dear Esther... ja kan man ens beskriva det som ett spel? Interaktiv film känns mer passande.
Heavy Rain - samma grej. En interaktiv berättelse om människoöden snarare än ett spel.
Braid, gullig plattformare med handmålade kulisser eller en eufemism för atombomben och människans destruktivitet?
Etc etc etc
Har spelat samtliga spel du listar, förutom Dear Esther som verkar... tunnt. Kan inte säga att några av dem är något särskilt sett ur ett konstnärligt perspektiv. Bioshock gillar jag, även om det verkligen inte kan klassas som ett "narrativt mästerverk". Den visuella designen är mycket stark dock.
Spec Ops - The Line är nog mitt näst bästa spel 2012 som var en välbehövlig dos uppvaknande i dagens spelutbud. Historian som sådan var ju dock inte mer än ett kärleksbrev till Heart of Darkness.
Nu låter jag som en total cyniker här märker jag. Jag älskar såklart spel. Vad jag försöker säga är bara att jag tycker artikeln är något kontraproduktiv då jag anser att spelindustrin behöver arbeta för att väva mer komplexa och djupa upplevelser, snarare än att förenkla dem som skribenten verkar tycka.
Imperator
Mycket bra! Förutom två liknelser som jag tyckte var helt malplacerat: "Precis som man säger till ett barn att nej, du får inte äta mer godis nu eller nej, du får inte se den där otäcka filmen,".
Det var väl inte att jämföra med att spela spel?!
Godis kan man få hål i tänderna a,v och att se otäcka ("vuxen"-)filmer som barn kan sätta sina spår. Det är vissa anledningar till varför man inte bör äta hur mycket godis man vill, och att man inte bör se vuxenfilmer som barn. Jag kan bara inte se sambandet i dessa två exempel.
Annars håller jag med.
Eller har jag missförstått något?
autograph
Mycket bra! Förutom två liknelser som jag tyckte var helt malplacerat: "Precis som man säger till ett barn att nej, du får inte äta mer godis nu eller nej, du får inte se den där otäcka filmen,".
Det var väl inte att jämföra med att spela spel?!
Godis kan man få hål i tänderna a,v och att se otäcka ("vuxen"-)filmer som barn kan sätta sina spår. Det är vissa anledningar till varför man inte bör äta hur mycket godis man vill, och att man inte bör se vuxenfilmer som barn. Jag kan bara inte se sambandet i dessa två exempel.
Annars håller jag med.
Eller har jag missförstått något?
Tror han menade att det skall vara naturligt för föräldrar att säga ifrån när det blir för mycket, vare sig det är godis eller spel.
Och precis som det finns otäcka filmer som kanske inte är lämpliga för barn finns det spel som fungerar på samma sätt.
Imperator
Mycket bra! Förutom två liknelser som jag tyckte var helt malplacerat: "Precis som man säger till ett barn att nej, du får inte äta mer godis nu eller nej, du får inte se den där otäcka filmen,".
Det var väl inte att jämföra med att spela spel?!
Godis kan man få hål i tänderna a,v och att se otäcka ("vuxen"-)filmer som barn kan sätta sina spår. Det är vissa anledningar till varför man inte bör äta hur mycket godis man vill, och att man inte bör se vuxenfilmer som barn. Jag kan bara inte se sambandet i dessa två exempel.
Annars håller jag med.
Eller har jag missförstått något?
Tror han menade att det skall vara naturligt för föräldrar att säga ifrån när det blir för mycket, vare sig det är godis eller spel.
Och precis som det finns otäcka filmer som kanske inte är lämpliga för barn finns det spel som fungerar på samma sätt.
Aha. Jag tolkade det som tvärtom, att barnen ska få göra allt de vill. Som så många föräldrar kör med idag: Men han/hon VILL ju göra det, då FÅR han/hon göra det!
DET tycker inte jag är så bra för barnen. Jag tror på gränser och sunt förnuft!
autograph
"Varför ska just spel uppfylla andra saker än film, litteratur, musik eller konst?"
Så skribenten menar att ovanstående konstformers syfte är att glädja och underhålla?
Om Thomas läser detta hade jag uppskattat om han svarade och utvecklade sitt resonemang bakom det påståendet.
I min mening är det stora problemet med spel att intellektuella, utmanande och filosofiska teman aldrig diskuteras i mediet, glättig underhållning har varit spels yttersta syfte sedan starten.
Jag tror det var RPS som skrev något i stil med att "spelmediet är nu lika gammalt som film var när Fritz Lang regisserade Metropolis, var är spelets motsvarighet?". Det tål att tänkas på. När skall spelvärlden växa upp och inse att konst inte handlar om lättsmält underhållning och tillfredsställelse av puerila fantasier?
Jag anser faktiskt att spel har otrolig potential som konstform. Att inte bara få återberättat historier för sig utan även att få uppleva dem i första hand. Tänk att få känna de känslor som Raskolnikov känner i Brott och straff, eller uppleva det som Isak gör i Smultronstället.
Jag vet att många kommer tycka jag låter pretentiös, men skall inte spel som kulturform tillåtas spänna över hela spektrumet? Jag väntar i alla fall på den dagen då vi får en spelens Bergman, Strindberg eller Fellini, även om det nog kommer ta många år av pang-pang, marinsoldater och online shooters innan vi är där...
Longest Journey 1 & 2 /topic closed.
Spännande läsning, men förhåller mig kritisk till hur lättvindigt författaren tar på spelberoende och dess problematik.
"Men poängen är att spel snarare än att vara något för den slöa eller passiva, är för den som vill jobba hårt på ett roligt sätt. Ska man snacka om någon form av beroende så är det väl där det ligger; att man gillar att jobba hårt och bli belönad för det."
Det är väl lite till att försköna sanningen. De som har svårt för att kontrollera sitt spelande (tänk: valfritt beroende), prioriterar gärna det över allt annat. Är det illa blir de mest basala behoven snabbt förbisedda.
På samma sätt skriver han i en tidigare krönika:
"De har alla utgjort allvarliga hot mot sömn, mitt arbete, mitt sociala liv och min förmåga att vara närvarande i barnens liv. Är du hungrig? Jaha, pappa fixar snart, ta en bit choklad så länge. Förbereda mig för utvecklingssamtalet? Jag gör det sen, jag ska bara..."
Huruvida detta bara är ett exempel eller taget ur egna erfarenheter. Tyder det på ett beroende och en oförmåga att axla en ansvarsroll. Samtidigt när det sätts på pränt signerat en individ, med viss förhöjd status över massan, på ett fullkomligt harmlöst sätt. Legitimerar det då inte ett sådant beteende?