Jag älskar snöstigar!
Vet inte om jag är ensam om det här, men jag älskar snöstigar. Ni vet såna där härligt vita och till synes spontana stigar som trampas upp av oss människor när det faller rejält med snö. Till viss del har det nog att göra med det rent estetiska, det är ju vackert, men det har nog också att göra med att jag gillar det organisatoriska och omedvetna arbetet som ligger bakom det. Att människor går på led, de följer där de sett att någon annan gått och så har det bara blivit fina härliga stigar med totalt orörd snö runtomkring.
Det fyller mig med ro och gör mig glad. Kanske är jag knäpp som tycker det, men istället för att tänka på det så passar jag på att njuta... Det tar ju inte alltför lång tid innan de förstörs av sand, slask och annat trist...
Mjo... det bästa vore väl om det kunde snöa rejält i slutet på november, sen får det ligga där tills februari någon gång, och sen försvinner allt över en natt utan något som helst slask... å andra sidan skulle det vara trevligt med världsfred också