Kvinnlig EA-chef: "Sexismen håller inte kvinnorna tillbaka"

Vaginal Power.

Jag är ingen tjej, nej. Men jag spelar mycket med extremt många tjejer.

De flesta vill att sin karaktär alltid ska se "hot" ut.

Ja, och som vi alla vet så handlar "skönhetsideal" inte om samhället och påverkar ingen negativt. Finns ju aldrig någon som blivit mobbad för att vara tjock, småbystad, kobent, eller fräknig. Och heller ingen som blivit kallad "dum" eller "slampig" för att haft stora bröst eller kort kjol.

EDIT: OBS IRONI!

bjosarn äger igen. Tack för att du skrev det jag inte orkade.

Jag också ;).

Äh, vad är en "riktig" gamer då? Dom är väl människor som gillar spel, precis som du, och befinner sig någonstans på spektrat emellan socialt kapabel och hannibal lector som oss andra. Tycker väl att man har kompisar "IRL" inte skall behöva betyda att man är nån sorts parasit på oss lectors.

Bjosarn gör att igen, känns allt för ofta som om han är den enda med vettig syn på FZ forum.
Jag vet att fler här inte är som hämtade från flashback men en blir lite skrämd ibland.

Håller med henne.
I min erfaranhet som 3d arbetare så har jag sett redan från universitetet en svalt intresse från tjejer på både 3d grafiker och spelprogrammerings programmen. I min klass så hade vi 2 av 20. Jag tror att året efter hade 4.
Lite bättre är det i arbetslivet på 'knegar' nivån med en ca 25%, det är betydligt högre procent på dom administrativa delarna. Visserligen inom film, men det ser nog säkert liknande ut i spelbranchen.

Fast det är ju bara ett bevis på att "sexismen" träder ikraft långt tidigare än arbetslivet - inte att den inte finns eller att, som krönikan menar, inte är ett strukturellt problem. Du kan väl seriöst inte mena att kvinnor är biologiskt förutbestämda att inte tycka det är intressant med digitalt kreativt arbete?

Visst händer det säkert men det är väldigt få fall som får mycket uppmärksamhet. Det är också stor skillnad på vad som en person upplever som orättvisa och vad som verkligen är orättvist.

Förväntningar och förutsättningar är inte heller samma sak. Att du förväntas vara X betyder inte att du är missgynnad om du har all möjlighet i välden att bli Z, Y eller A1. Vi människor måste vara tillåtna att påverka varandra. Om alla mina kompisar tycker att jag borde bli mekaniker för att jag är kille är detta inte diskriminering. Sexism och stereotyp kanske men inte ett missgynnande. Att försöka motverka påverkan genom kraftfullare (lagstiftad) påverkan är lika dömt att misslyckas som det är ologiskt. Så länge alla människor har samma grundläggande möjlighet att bli vad dem vill ser jag inget problem att vissa grupper i större utsträckning väljer att bli speciella saker.

Vem är egentligen förloraren? Hon som inte ville bli mekaniker? Jag som ville bli mekaniker? Personen som ville bli mekaniker men som jag var bättre än? Verkstaden som fick en intresserad mekaniker? Kunderna som får bilen servad?

Kalla det ultraliberal propaganda om du vill men jag anser inte att det är kontroversiellt att människor i första han själva ska vara dem som skapar sin egen framgång och överbygger personliga problem. För vem ska annars göra det? Staten? Lagstiftaren? Din mamma? Grannen?

Man kan inte sitta och vänta på chefsjobb. Det funkar inte för någon. Varken man, kvinna eller annan. Gud utdelar inte chefsjobb, det gör andra chefer. Chefer som vill se dig visa framfötterna och kämpa för positionen.

Att hon lyckats och samtidigt inte tycker att det finns problem är också ett tecken på att det faktiskt inte finns problem. Hon om någon borde väl rimligtvis hittat problemen om de var så stora som de beskrivs?

I första hand förkastar du hela hennes krönika inte gå grund av att hon saknar argument utan på grund av att hon inte omfamnar din världsidé. Du beskriver det själv - Hon vägrar inse dina påstådda strukturer. I alla fall vägrar hon, liksom jag, att inse att dessa så kallade strukturer inkräktar på de rättigheter en individ kan utkräva. Att mina föräldrar gav mig LEGO och inte dockor anser jag inte en kränkning av mina rättigheter.

Ååh herregud... Hjälp mig någon -.-

Skojar du eller?

Jag kommer dela upp det du skrev, vissa gillar det inte, andra gillar det - om du inte tycker det är bra (för du känner dig avhuggen eller liknande) så säg till, så ändrar jag.

De flesta större samhällsförändringar sker utifrån att samhället stöter på ett problem (problemet kan vara utpekad av exempelvis en grupp - i det här fallet jämställdhetsaktivister). Margaret Archers förändringsmodell beskriver det som att samhället/strukturer drabbas av en "kris". En kris behöver inte medföra förändring, men Archer menar att förändringen föregås av krisen. Om krisen bemöts av en förändring uppkommer en transformation - till en ny struktur. Denna struktur kan hamna i en ny kris, ny förändring, ny transformation, osv osv. Jag skulle inte säga att strukturer förändras pga. en person (en individ), det krävs en större "samhällelig vilja" (om man så vill). (Förövrigt är den individbaserade läran, den sk. liberala, förlegad idag. Man förklarar inte Nazityskland genom att Hitler var karismatisk, utan att samhället förutsatte att Hitlers karismatiska karaktär blev populär.)

Och här slog du huvudet på spiken. Chefer som är män, ska tillsätta nya chefer, som blir män. En känd problematik vad gäller "sexism" och arbetsmarknad. Samma sak vad gäller i den akademiska världen, det är manliga professorer som tillsätter nya manliga professorer. Det har nödvändigtvis inte med att man uttalat säger att man ska anställa män, men undermedvetet känns det som är mest familjärt (alltså manligt) mer säkert.

Absolut inte. Som jag sagt tidigare, det finns de som lyckas, såväl över barriärer av klass, som kön, eller etnicitet. Men det faktum att det fortfarande är hinder för väldigt många försvinner inte för att en lyckas. Bara för att hon har bra lön (något jag inte vet något om, men ett exempel för att förtydliga problematiken) betyder inte det att problematiken med att män har 4000kr i medellön än kvinnor.

Jag förkastar hennes krönika för att jag inte anser att vetenskapligt bevisade strukturer inte faller undan för att en individ besegrat dem. Att kvinnor kuvas för män på arbetsmarknaden är inte ett individuellt kvinnoproblem - som hon försöker påstå - utan ett kollektivt samhällsproblem. Faktum kvarstår att vi som människor i tidig ålder (ibland innan ålder) tvingas på förväntningar från omvärlden på hur vi ska vara. Problemet det medför i det här sammanhanget är att stora delar av den kvinnliga generationen som nu är verksam på arbetsmarknaden blev lärd att tvspel (och tekniska utbildningar överlag) var något för killar. När jag gick på gymnasiet för snart 10 år sedan var det 4 av 70 elever som var kvinnor. Det beror inte på att det finns en biologisk predestinationslära som bestämmer om jag som kille gillar LEGO och teknik och att någon som tjej gillar dockor och vårdprogrammet.

Att hävda att strukturer inte kan inskränka på individuella rättigheter är, ursäkta uttrycket, korkat. Strukturen vid sekelskiftet 1900 var att kvinnor inte skulle få rösträtt. En rörelse startade för att ändra på det. Det förändrades. Det hoppas jag att synen på arbetsmarknaden och kvinnors situation i den också gör. Som jag sa förut, det är inget individuellt kvinnoproblem . det är ett kollektivt samhällsproblem.

Det är alltså en biologiskt medfödd skillnad att män vill vara överläkare och kvinnor vill vara undersköterskor?

Så länge du anser att alla inom könet "kille" har så väldigt lika intressen att du vill benämnda en annan grupp (som också dom alla så väldigt lika intressen - fast helt olika från den tidigare gruppen) som "dom andra" (dvs "tjej") och att dessa skillnader görs så att "de andra" hamnar i trångmål på exempelvis arbetsmarknaden så är det ett strukturellt problem. Så länge galningar som dig har någon form av religiös predistinationsuppfattning om biologi så är det ett samhälleligt problem.

EDIT: Förtydligande av problematiken.

Jag berättade hur det sett ut på mina arbetsplatser och utbildningar dom senaste 11 åren. Det är fler män som söker sig till dom här utbildningarna, vilket sedan reflekteras på arbetsplatserna i form av hur könsfördelningen ser ut.. Uppmuntra tjejer att gå den vägen med sin utbildning. Det här är precis vad hon säger, och jag håller med.
Jag kan inte säga att jag har sett någon blivit behandlad sämre eller blivit trakasserad på grund av deras kön på mina arbetsplatser. På dom två av tre senaste projekten jag har jobbat med, så har jag rapporterat till kvinnor. Inga konstigheter.

Det här är vad det är om.

Om du är ute att framställa dig själv som nån slags jämnställdhetsriddare och försöka lura in folk i bajsnödiga biologi eller 'blått mot rosa' debatter, så rekommenderar jag att du gör det i sällskap med tjejer IRL så åtminstonde du kan få like 'cred' för det.

Här förutsätter du än en gång, utan bevis eller grund, att diskriminering finns på grund av en skillnad i fördelningen. Det finns inget som tyder på att professorer, chefer eller andra i någon större omfattningen tillsätter personen på högre positioner på grund av kön. Där träder diskrimineringslagen in. Skillnaden i fördelningen säger inget om varför denna finns. Ditt påstående är utan andra argument inget annat än en tes. Det skulle lika gärna vara hårlängden som bestämmer om du blir chef eller inte, detta kan strykas av att få chefer är långhåriga.

Vad jag menade, som du missförstod, var att chefer tillsätter de personer som har chefegenskaper. Tydligen är detta i större omfattning män.

Om du jämför mellan yrkesgrupper och kompetens, ja. Senast jag kollade betydde jämlikhet lika lön för samma arbete. Inte lika lön för alla. Kommunismens vara eller icke vara bör ej diskuteras här. Skillnaden för samma arbete, erfarenhet och position är under 5%, inom felmarginalerna för statistiken.

Till att börja med är rösträtt en individuell rättighet. Strukturen som fanns i början av 1900-talet inskränkte detta rättigheter. Det fanns ingen individuellt val, var du kvinna kunde du inte rösta. Problemet var inte att kvinnor saknade intresse för att rösta, problemet var att de inte fick rösta. Detta är ojämförbart med dagens så kallade problem. Det finns inget som hindrar en kvinna från tekniska utbildningar mer än hennes egna motivation och intressen. Vill en kvinna bli ingenjör finns det inga problem för henne att bli det. Men i de flesta fall vill hon inte. Jag har själv en sambo som studerar till maskiningenjör och hon kan väl instämma med att det knappast fanns något som hindrade henne från att bli studera till ingenjör. Tvärt om har omgivningen starkt uppmuntrat henne. Dessa, som du kallar "vetenskapligt bevisade strukturer" lyser med sin frånvaro.

Att påstå att samhällets struktur lär kvinnor fel är att påstå att majoriteten av alla väldens kvinnor tänker fel, att deras intressen och egna val, är fel. Om tio tjejer drömmer om att bli sjuksköterskor, tänker en fel. En av dem måste drömma om att bli överläkare annars är dem alla missgynnade. Blir däremot en av dem överläkare är alla plötsligt rättvist behandlade. Vad är det som säger att det inte är du, eller jag för den delen, som har fel? Vi är väl också rimligen uppfostrade av samma "struktur"?

I samma vändning förutsätts det då att hög lön är det samma som ett bra jobb. Att det är sämre att vara sjuksköterska än överläkare. Högbetalda jobb är högbetalda av en anledning, det finns få som kan och vill ha dem. Alla personer har valt jobb efter intresse och förmåga.

Jag antar, rätta mig om jag har fel, att du anser kvinnorna som förlorare i detta. Att din mamma skulle få fördel för att min sambo blir ingenjör, det om något, är korkat.

Snicksnack pysen!
Jag har för tillfället knappt tid till att spela 1 timme i veckan för det är väldigt mycket jobb och träning just nu!
Jag är trots detta en Gamer. går igenom FZs nyheter dagligen, äger närmre 300 pc-spel i dagsläget, köper dyra gamingprylar och är en jävel på fps!

Min flickvän däremot som kan spela dragonfly flera timmar i sträck på min mobil dagligen, klassar jag knappast som en gamer!

OnT: Sexism-schmism.

Då kanske du inte är en gamer för tillfället? utan en sport entusiast?

Alla växlar fram och tillbaka i livet.

Finns det någon här som faktiskt jobbar inom spelbranschen och kan bidra med lite insikt om hur det ser ut?
Sitta och diskutera vad en gamer är eller om karaktärerna ska se sexiga ut kommer inte föra oss vidare i diskussionen tror jag.

Du menar alltså att bristen på kvinnor inom spelindustrin är inte på grund av det faktum att en ingenjörsklass i genomsnitt har 0-5 tjejer per 100 killar (än mindre i just datateknik) utan det är på grund av att de som anställer hellre vill ha människor av sitt eget kön?

Detta är även relevant för samhället i stort då det finns betydligt fler män än kvinnor inom teknik och ekonomi vilket är de grupper som oftast väljs till chefer och/eller har hög inkomst.

Visst sker viss subjektiv favorisering men den är högst marginell och mest tillämplig i de fall då meriterna är någorlunda lika. Även din enorma empiri medger att subjektiva urval främst sker när meriterna är jämförbara. Å andra sidan favoriserar många företag och myndigheter öppet underrepresenterade grupper om meriterna är jämförliga, något som både jag och lagen tycker är helt okej men även gränsen för hur långt man kan gå.

Kanske menar du att dem som tar in ansökningar till högskolor och universitet favoriserar visst kön?

Nej, det är inget "superduperfel". Undersökningen själv understryker att just felmarginalen var 5%. Om jag kommer ihåg rätt var skillnaden vid samma utbildning, erfarenhet och position 2%. Andra egenskaper utöver detta (så som social kompetens) tycker jag väl ryms tillsammans med 5% felmarginal inom dessa 2%.

Jag är inte helt säker. Ingen är. Personligen tror jag på en kombination av olika förutsättningar, både biologiska och sociala. Omgivningen påverkar enormt på hur en människa är som person men vi ska inte heller helt åsidosätta det faktum att män har en stor mängd av ett hormon som gör dem risktagande och tävlingsinriktade samtidigt som kvinnor har monopol på ett hormon som gör dem känslosamma. Kvinnor föredrar "säkra" yrken medan män i större utsträckning söker sig till mer tävlingsinriktade yrken, detta borde också finnas i din enorma empiri.

Jag är än en gång inte säker varför det exakt är precis som det är. Ej heller förkastar jag att "strukturer"(alltså uppväxt, kultur, sociala faktorer) har en stor inverkan. Vad jag dock påstår är att det ej längre, i större delen av västvärlden, finns sådana problem med diskriminering mellan könen att vi är i behov av fler tvingande regler.

Det finns ingen som tvingas ut ur sitt arbete på grund av sitt kön på ett sätt som dagens samhälle tycker är ok. Har en person alla möjligheter att bli vad denne vill är det inte vårat problem om denna personen inte vill.

Vem är offret i detta? Personen som växer upp med att gilla något denna inte kan få bra betalt för?

Det ni argumenterar för är att effekten av människors egna individuella livsval är något ni ogillar och ska motverkas. Jag argumenterar för att människor ska få jobba med det dem vill och kan jobba med, oavsett de statistiska resultaten. Det ni är inne på med att ändra strukturer är att aktivt och tvingande ändra och inverka på hur människor ska tänka när de växer upp.

PS. Du borde kanske inte delta i en debatt om du inte känner att du kan hålla en god och civiliserad ton samt inte orkar med debatten.

Gabrielle Toledano missar ju ganska mycket av poängen med vad sexism innebär. Problemet är inte begränsat till att nördiga killar i TV-spelsbranschen kan vara sexistiska. Det handlar om hur samhället fungerar i övrigt från dagen ett flickebarn föds till dagen hon ska välja utbildning. Har svårt att tro att alla kvinnor bär på en gen som säger "jag ska inte bli intresserad av att gå tekniska utbildningar när jag blir stor, än mindre ska jag vara verksam inom TV-spelsbranschen". Om någon hittar den genen får ni gärna visa den för mig. Jag väntar med spänning.

Jag anser att Gabrielle bara betraktar världen utifrån hennes egna ögon. Bara för att hon själv har lyckats nå en chefsposition så betyder det inte att 3,5 miljarder av jordens kvinnor inte påverkas av normer, könsroller och sexism. Även män gör det, även om vi drabbas i mindre skala. Det enda hon vräker ur sig är ju en form av den amerikanska mentaliteten att man kan lyckas även om man kommer från ett underläge, samtidigt som ingenting nämns om hur underläget ska elimineras eller om det ens bör elimineras. Hon verkar snarare vilja att orättvisan ska finnas kvar.

När man läser sånt här dravel förstår man att det kan finnas anledningar till att kvinnor inte känner sig välkomna inom spelindustrin.