Frågor ang. Gymnasiumprogram

NV med data-inriktning skulle jag satsat på.
Sen lär du behöva gå någon form av teknisk högskola för att få programmerar-kompetens som är användbar i arbetslivet.

NV med datainriktning har jag aldrig ens hört talas om. Det låter som ett konstigt alternativ till Teknik om man vill bli programmerare.

Jag rekommenderar dig starkt att gå Teknik med inriktning IT, eller något i den stilen, för att sedan gå teknisk högskola. Själv går jag Datateknik (Högskoleingenjör, 3 år) på Luleå Tekniska Universitets filial i Skellefteå. Bra program.

Om du inte har programmerat tidigare, så vill jag varna dig med att det kanske inte kommer bli så som du förväntar dig. Jag älskar det, men andra jag känner som ville bli programmerare upptäckte att det inte var något för dem.

Generellt sett kan man väl säga som så att det är fördelaktigt om man gillar problemlösning, skapande och en smula matte. Låt dock inte detta hindra dig om du inte gillar något av dem.

Det kanske vore något om du prövade lite på egen hand i förväg. Jag programmerade första gången på gymnasiet och andra gör det på högskolan.

Själv går jag första året på Ljud och Bildskolans spelutvecklingslinje i Lund. En fantastisk linje där du får både lära dig den grafiska biten när det gäller att göra spel och även programmeringen. Sen finns det nog andra linjer du kan välja som passar minst lika bra

Vi har inte jättemycket programmering nu i ettan, men jag tror vi kommer få mer senare. I ettan får du lära dig Visual Basic, men i senare år kommer du få lära dig C# och jag kan nästan garantera C++.

Sen om du nu har lite mer skills än andra i klassen kommer det vara helt okej att använda andra programmeringsspråk (åtminstone på LBS i Lund). Jag har till exempel en person i klassen som är sjukt duktig på att programmera. Han har gjort en egen 2D-spelmotor i XNA och håller på med en 3D. Han får göra uppgifterna i annat språk än VB.

http://www.lbs.se

Låter som om teknik är det du ska satsa på. Vad jag har fattat så har teknik linjen väldigt få nationella bestämmelser om vad som ska erbjudas utan är mer lokalt. Hade dock grundkurs i programmering där och det fanns inriktning till att bli programmerare. Men som sagt det är väldigt lokalt. Tror fortfarande att teknik är det du borde välja:)

Vi lärde oss VB i Programmering A och C++ i Programmering B. Jag tror inte att ni kommer att lära er både C# och C++, Brainforest. Fast ja, kanske. Om du kan välja, så skulle jag dock rekommendera dig att hellre fördjupa dig i ett språk än att ta en ny kurs i ett annat. Risken är nämligen att du får börja från början i det nya språket då.

När man lär sig programmering i skolan så handlar det först och främst om att lära sig programmeringstänket. Hur ska man tänka när man programmerar och hur gör man det på ett bra sätt, osv. Det spelar egentligen ingen större roll om man lär sig detta i Java, C#, C++, Python eller något annat högnivåspråk (även om jag skulle rekommendera C++, då det är mycket hårdare och lättare att göra fel i än i de andra, och det därmed är lättare att gå från C++ till andra språk än tvärtom). Det handlar egentligen inte om att lära sig ett särskilt språk, för skillnaden mellan språken är ytterst liten. Det är i stort sett bara biblioteken och medföljande funktioner och liknande som skiljer sig åt (syntaxen är nästan identisk).
Som exempel kan jag ta det när jag skulle pröva Java för första gången. Vår lärare hade en kort genomgång på <5 minuter om skillnaderna och sen var det bara att börja.

Efter sommaren så ska jag börja teknik. Du kan utbilda dig till i princip allt förutom läkare och veterinär efteråt. Där jag bor är det på en kommunal skola och om man väljer inriktning IT så finns det ett par obligatoriska programmerings kurser samt att du kan välja till upp till programmering (C?).

Förutsatt att du läser matte E och fysik B då.
Annars är civ.ing tvärstängt.

Syon/syven, är nog den du menar.

Jag ville köra på spelutveckling först och stod länge i valet mellan datorspelsutveckling och datateknik (till och med efter att jag hade börjat), men valde till slut datateknik. Anledningen till detta är att det är en säkrare bransch, det senare. Dessutom brukar det inte vara något problem att börja som spelutvecklare om har gått vanlig dataingenjör, om jag nu skulle vilja det (vilket jag vill, typ, men vi får se vad det lider).

Du låser dig till en mycket smal och extremt konjunkturskänslig branch om du går in 100% på spelutveckling.

Mitt tips är att läsa NV, sedan plugga datateknik på någon av landets tekniska högskolor.
Då får du en flerfaldigt bredare utbildning med bättre konkurrenskraft och är inte lika känslig för konjuktursvängningar.

Ja, nackdelen egentligen med att utbilda sig till spelutveckling är det att det är svårare att gå från spelutveckling till datateknik än tvärtom. Därmed inte sagt att det inte går (har en kompis som har gjort det, t.ex.).

En annan nackdel är just det som Nestor säger. Spelutvecklingsbranschen är smalare och rangligare. Dessutom, eftersom den är ganska liten, så finns de enda stora företagen i de tre storstäderna, typ. Annars får man jobba på ett väldigt litet företag, eller starta ett eget (det senare verkar väldigt vanligt).

Fördelen med vanlig datateknik är det att den finns överallt i Sverige och behövs överallt (nu räknar jag inte bara in programmering). Du kan bo nästan var som helst och jobba nästan var som helst.

Om man tittar på hur det har gått för spelutvecklarföretagen och mjukvaruutvecklarföretagen under krisen kan vi se att t.ex. Grin kollapsade, medan Tieto var nästan oberörda.

Det känns helt enkelt som ett säkrare val att välja datateknik istället.

På gymnasiet kan du förresten läsa vad du vill, så länge du Matte D (eller E, beror lite på), Kemi A och Fysik B. Jag gick John Bauergymnasiet, som är yrkesinriktat, så jag fick välja till kurserna men det gick ändå.

Håller fullständigt med Nestor. Jag går sista året på Natur matte/data och har läst Programmering A, B och C.
Vi har inte lärt oss mer än de absoluta grunderna i C# och Java. Console-applikationer i C# och typ sök/sorterings-algoritmer i Java.

Satsa på en NV-linje med inrikting natur eller data och välj datateknik/datavetenskap på högskola istället.
Jag har förövrigt sökt Högskoleingenjör Datateknik i Linköping till hösten. Verkar vara en riktigt najs utbildning som varvar både renodlad programmering med inbyggda system (robotar etc)

Jadå lägger till allt som behövs men det gör man inte fören till hösten

Hur som helst så rekommenderar jag någon utav de breda linjerna så att du har chans att ändra dig i framtiden samt ha kunskaper kring mer än bara programmering.

Jag har för mig att min SYO sade att Matte D skulle bli "standard" om något eller några år.

Såhär funkar det i verkligheten;
Har studenten läst matte E och är bekant med begreppen så kommer den första terminen vara skitjobbig.

Har studenten bara läst matte D så kommer det bli 10 gånger värre.

Chalmers och Lund har alltid haft MaE och FyB som krav.
KTH verkar ha gått tillbaka till MaE (ett tag hade det bara matte C so krav på några program...det ändrades rätt snabbt av förklarliga skäl )
Linköping höll likt Chalmers och Lund kvar vid matte E.

Så visst, behörighetskravet kanske sänks.
Men det kommer inte spela någon roll, för det kommer bli så äckligt självmarkerande om studenten har adekvata förkunskaper eller ej.

Så vill du läsa till civilingenjör, läs matte E.

Då förstår jag lite bättre, tur att jag har med Matte E och Fysik B då. (+Programmering A-C)

Jag hoppas att det inte blir alltför tufft bara..

Då har jag haft lite tur med min Matte/Fysiklärare då, att få MVG är inte det lättaste då han ställer mycket höga krav på både kunskap, logiskt tänkande och uppfinningsrikedom. Sedan är det ju kunskapen och inte betygen från gymn. som avgör hur bra man klarar sig senare på KTH osv.

Jag vet inte hur det är på KTH, så jag kan inte uttala mig om det, men jag läste Differentialkalkyl, Linjär algebra, samt Linjär algebra och differentialekvationer. Det var endast i den sista som jag faktiskt kände: "Hm, det hade varit bra om jag hade läst Matte E". Annars klarade jag mig lika bra som de som hade läst Matte E. Visst, de kanske hade vissa försprång, men det var marginellt. Det var just differentialekvationerna som jag stötte på för första gången.

I vilket fall så var tiden då jag läste dessa tre mattekurser otroligt jobbig. Huvvaligen, säger jag bara.

Jag kan förresten, om jag vill, läsa vidare till civing sen. Det går att klara sig utan Matte E, skulle jag säga.

Förresten blir det spännande att se hur jag klarar Fysik 1, som vi ska läsa nästa år. Jag läste som sagt yrkesinriktad linje och fick välja till alla kurserna. Jag var ensam om att vilja läsa Fy B på min skola. Man kan säga att jag i princip hade självstudier, faktiskt. Kraven jag fick ställda på mig var en aning sänkta, så jag anar att jag inte riktigt har de kunskaper som man kanske kunde kräva att jag skulle ha. Men det ska nog gå bra ändå.