Ur elden in i elden
Efter 67 timmar var jag klar. Med #Fire Emblem: Awakening, alltså. Vilken resa jag hade gjort! Vad jag gjorde sedan? Började spela första Fire Emblem till Game Boy Advance, såklart.
Jag har en gås oplockad med det där lilla stora spelet. I nådens år 2008, när jag spelade det från start till (nästan) mål, kom slutbossen som en sjuhelsikes kalldusch. Efter 24 tuffa men triumffyllda timmar blev den mig övermäktig.
Att stupa på målsnöret känns väldigt bittert. Såklart. Men nu när jag är äldre, visare och snyggare (nåja) kanske det till sist är dags. Första och viktigaste lärdomen är självklart: Svärd slår yxa, som slår spjut och som i sin tur slår svärd.
[ia=779063; large]
Om 20 timmar får vi se om jag får min revansch.
En Bamseponny av folket
"Satire is meant to ridicule power. If you are laughing at people who are hurting, it's not satire, it's bullying." - Terry Pratchett
Fråga: Är slutbossarna i Fire Emblem-serien jättestora Halv-Gud-Demon-Ängel-Larger-Than-Life-Monster-Saker eller är de vanliga människor med en egen arme och liknande?
Dom två jag hittills sett kan man kalla larger than life. Fast en av dom hade med sig en armé också.
En Bamseponny av folket