M83 ft. Susanne Sundfør - Oblivion
Jag var och såg Oblivion i helgen. Själva filmen var helt okej, storyn var bra, effekterna likaså och Toms prestation var helt klart godkänd. Hade inga direkta förväntningar på filmen, utan klev in i biosalongen med ett öppet sinne och kände mig nöjd över att ha sett Cruise och Freeman leka runt, år 2077. Det jag inte hade räknat med är att soundtracket skulle vara fenomenalt bra. Inte lika bra som Blade Runner, inte lika ikoniskt som Star Wars, Indiana Jones eller Danny Elfmans diton. Anthony Gonzalez (M83) kompositioner påminner mig väldigt mycket om Daft Punks verk i Tron: Legacy, men lite mindre betoning på technosynther. Istället bemöts man av väldigt luftiga synthmelodier i en skön kombination med traditionell orkesterpampighet.
Paradnumret är helt klart låten "Oblivion" som visades i slutet av filmen, med Susanne Sundfør på ljuv stämma. Är det inte lite 80-talistiskt storfilmsdoftande?
Jag gillade filmen och soundtracket är verkligen bra. Märkligt att vi hårdrockare gillar denna slags musik
Det kan förresten bero på att jag får lite A-Ha vibbar och tidiga Journey.
Att vara hårdrockare är en fas i livet som man måste ta sig igenom..
För att komma vidare till metal-fasen?
Snarare för att komma vidare till riktigt intressant musik.
Been there, done that.. det gör lite ont i början men det är värt det.
I came here to ruin your day. God sent me.
Att vara hårdrockare är en fas i livet som man måste ta sig igenom..
För att komma vidare till metal-fasen?
Snarare för att komma vidare till riktigt intressant musik.
Been there, done that.. det gör lite ont i början men det är värt det.
Det steget fick över mig till hårdrocken. Närå, jag håller mig väldigt öppensinnad när det gäller musik, men till största delen blir det progressivt och rock. Det är enligt mig den bästa musikformen, vad som är "riktigt intressant musik" är personligt och subjektivt. Men lite mätbart, såklart.